Nu är ungdomen över för min del
Det blev ett lungt födelsedagsfirande i år.
Var i Helsingborg en sväng. Hade tänkt sätta mig någonstans där och läsa igenom uppsatsen som vi ska opponera på, men tji fick jag. Halvslumrade hela bussresan mot Helsingborg och väl framme kände jag mig inte alls pepp på att sätta mig och läsa. Så istället traskade jag ner till Espresso House och köpte mig en chai latte och en kardemumma och hallonmuffin to go (väldigt lyckad kombo! Mufifinen var to die for!)- Så istället för att plugga åkte jag typ hem direkt efter jag tagit mig tillbaka till Knutpunkten igen.
Väl hemma gick jag och tränade. Tony körde ett väldigt soft typ-boxningspass helt utan mitsar och trams. Bara slag i handskarna och på varandra. Gilalr sådana pass. Även om jag just nu är sjukt trött i nacken (min nacke är väldigt otränad minsann!) Katarina försökte dock få folk att sjunga för mig på träningen, men det sa jag defintivit nej till. Vi har inte gjort det för några andra, varför göra så för mig liksom! Fast tanken uppskattades, även om det ledde till en del pikar om att "nu var ungdomen över för din del" och "nu är du närmare 30 än 20"... Jotack, jag vet!
Efter träningen hamnade jag och systern hemma hos föräldrarna för lite födelsedagsmiddag!
Mamma bjöd på kinamat under orden "hemmalagat" (de pettersonska kvinnornas syn på hemlagat är lite off minsann!), men det var gott. Vi satt och snackade mycket om hur jag och Katarina var som barn, och jag fick höra att Katta minsann var ett skrikigt kolikbarn, men inte jag! Haha
Vi kollade även på Grey¨s (tack kanal 5 för den presenten, men jag missade slutet!), åt tårta (och nu har jag sista biten kvar i kylskåpet! Hurra för mig!) och jag fick presenter och vi hade sådär familjemysigt! Bland presenterna var vissa väntade (en Bluetooth-mottagare så jag kan skicka filer mellan datorn och telefonen), medan andra var mer oväntade (ett presentkort på en ansiktsbehandling, en ny anti-snark/nack-kudde samt en ny blomma från systern, som är typ tokig i sina blommar!) samt en del halv-väntade (en röd kofta som dyker upp nästa vecka), samt en sista helt okänd present från systern, som tydligen ska komma i samband med koftan! Spännande och kul! Blev riktigt glad för allting! Sen kommer ju digitalkameran snart och troligen blir det inköp av ett par nya byxor i helgen och allra mest troligen en sen present i form av en klocka jag blivit kär i från ASOS.
Så även om jag varit väldigt anti den här födelsedagen, så blev den riktigt lyckad till slut. Festandet sparar vi till helgens Halmstads besök.
Och alla som messat och MSN:at in gratulationer, ber så hemsk mycket om ursäkt för att jag inte svarat, men tackar så sjukt mycket för tanken! Fast jag måste säga att den allra roligaste kom via SMS från City Gross (jo, butiken! Galet, bara för att man har ett CG-kort). Det kallar jag kundvård!
Mitt födelsedagsfirande började redan igår.
Helt spontant bjöd systern över mig på en "farväl till ungdomen"-middag på kvällskvisten och jag var inte sen att tacka ja! Så jag diskade åt henne (hur det nu blev så?) medan hon lagade köttsoppa med vitkål och potatis (som i ärlighetens namn såg ut som något som redan ätits en gång, men riktigt gott var det, speciellt i kombo med knäckebröd som jag envisades bryta ner i små fyrkanter! Små snacksiga knäckebrödskuddar helt enkelt!) och den åt vi medan vi satt och snackade och kollade på Desperate Housewives (och jag småhintade om den snygga klockan och typ-palestina-sjalen jag hittat på asos, men det verkade inte alls gå hem! Attans! Får väl köpa dem själv...). Sen bjöd systern på "hemlagad" efterrätt. Blev nästan lite impad av hennes färdigheter vad gäller att forma vaniljglass på pinne och täcka det med choklad och mandel (tänk typ Magnum Mandel, fast endå inte!). Bäst var att hon lyckats plasta in glassen med omslagspapper och lägga in det i en papperskartong. Ibland är hon lite rolig, systern min!
Vi avslutade, helt spontant, med ett par öl nere på Speakers Corner tillsammans med Jenny.
Eftersom jag fyller år idag blev jag bjuden på alla tre ölen jag drack och vi satt och snackade (mest om jobb och dejtande och sånt!) fram tills klockan var närmare ett. Mycket trevligt (fast jag undrar jag om systern kom i tid till jobbet, hon skulle ringt och väckt mig vid 8, men hon har inte ringt än!) och typ precis sån inledning jag ville ha på min 25 års dag!
Annars har födelsedagen börjat bra!
Mamma ringde och sa grattis vid 8 (vilket officellt är tiden jag föddes på, inofficellt vet föräldrarna rätt klockslag, men jag fick höra att tydligen kom jag med värmen, då för 25 år sedan. Katta berättade igår att tydligen var det JÄTTEkallt när föräldrarna åkte till BB den 29 maj, men när jag fötts blev det tokvarmt!) och vi bestämde att jag skulle komma över i eftermiddag (känner mig med andra ord mer pepp på att fira födelsedag än tidigare.).
Nu måste jag komma igång med mitt eget födelsedagsfirande.
Sen fick jag min officellt första födelsedag present idag (egentligen igår, men det håller vi tyst om). En splitterny digitalkamera (när jag berättade det för systern ville hon direkt ha min gammal, och jag är villig att sälja den till henne för en spottstyver). Jag har den inte fysiskt i handen, men den är på gång, den är beställd. Gott snack!
Hursomhaver. Satt och glassade i solen idag!
Tänk vad ett kort litet mess kan göra för humöret, en liten kommentar i bloggen förändrade allt (Tack så grymt mycket, Inger). Mest för att det var precis den kommentaren jag kände att jag behövde just där och just då. Sen har jag fått ett projekt att arbeta med igen. Vi har fått vår uppsats godkänd för ventilering (vilket inte betyder att det är säkert att den blir godkänd, men vi kommer åtminstonne få reda på vad vi måste fixa för att få den godkänd) och har därmed andra uppsatser att läsa som vi ska opponera på under ventileringen, vilket är mitt nya projekt (även om en vettig paus kommer tas för Halmstad i helgen! Fullast och snyggast i stan, eller vad var det vi sa?!)!
Dock verkar det som min grupp verkar ha utsett mig till ledare för det fortsatta arbetet, eller de verkar iaf tycka att det är min roll att bestämma och styra upp planer. Hmm. Vet inte riktigt om jag verkligen ville ha den rollen, men jag kan leva med den en vecka! Eller så.
Hursomhaver. Satt och glassade i solen idag (efter lite mer meck med runt skickande av uppsatser nere på skolan, vår handledare har tydligen utsett mig som ansvarig för det!), nere på Mezos uteservering och läste igenom uppsatsen (om finska Valio! Fast jag måste erkänna att jag blev lite lack när jag såg att den var skriven av en 2-manna-grupp, något som enligt den kursansvariga var det största no-no-et på hela kursen. Jaså minsann... Tsk!) och skrev kommentarer och annat tänk som jag kom på med jag läste. Kändes riktigt skönt att ha något vettigt att göra igen. Tror att det var det som slog slint senast. Att det hade varit så mycket med jobb och SM och uppsatsen och när det bara tog slut den här veckan mellan inlämningen och nu kändes det som allt tog slut. Ungefär... Och det var nog det som slog slint. Är väl en sådan person som behöver konstant stimulans av nåt slag hela tiden...
Sen känns det som om sommaren börjar komma också. För det var nämligen härligt varmt idag. närmare 25 grader kändes det som. Liksom perfekt att sitta ute och luncha i solen!
Och med ett gott humör på fickan tog jag mig ner till butiken och snackade film och musik med Stephan (som tydligen börjat jobba där, numera hänger han inte bara där! Haha) en stund. Var riktigt soft att bara spontansnacka sådär.
Tog mig hem och köpte mig en Magnum Double Caramel (sommarens favvoglass? Det verkar inte bättre!) och tog en promenad längst stranden vid Citadellet och bara nöjt av solen. Älskar fullkomligen när det är sånt här väder. Seratoninet (hormon i hjärnan som man blir glad av, som är aktiveras av solljus!) slår slint och jag fullkomligen älskar det.
Ryktena säger att min sista officella kväll som ungdom ska spenderas hos systern. Hon bjuder på middag och jag bjuder på sällskap, perfekt kombo om man frågar mig! Tack för den systern!
Mors Dag blev faktiskt trevligare än väntat.
Började med att cykla runt i typ alla stans matbutiker på jakl efter rabarber, men tji fick jag. Det är tydligen inte säsong. Trots det (och en halv utskällning från nån bitter kassa-kärring på Hemköp, moget att börja bråka för att jag inte fläkte upp och visade innehållet i min väska när jag lämnade butiken, men samtidigt förstår jag henne! Aja, inget viktigt).
Hamnade sen hemma hos föräldrarna tillsammans med systern och överraskade mamma med äppelkaka och vaniljvisp. Riktigt gott blev det, och det var riktigt mysigt att stå hemma i föräldrnas kök och bara snacka om ingenting tillsammans med systern med vi gjorde paj. Sen var det riktigt trevligt att samla hela familjen (och katten) och äta tillsammans öch bara ha det bra. Sen talade systern om att baka kanelbullar för att "göra slut på sitt mjöl" och få "använda mammas köksassistent", vilket kändes lovande, speciellt för min del!
Sen lyssnade jag på Maroon 5 hela dagen. Iofs rullade jag i stort sett bara singlarna, men det var bra det! Har inte lyckats ta mig igenom nya plattan än.... Men jag tror att den bra musik gjorde att jag kände mig lite gladare åtminstonne!
Tränade på kvällen, höll passet och det kändes gott. Fick igång ett bra flyt och en genomgående tanke i passet, något som saknats de senaste passen... Och vilket sjukt jobbigt pass det blev, var sjukt seg i benen efteråt och under passet. Väldigt givande!
Dock nämnde systern (som kom förbi och kollade) F-ordet, vilket jag inte alls orkade tala om just där och just då. Fick den där jobbiga klumpen i magen när ämnet togs upp och vill bara skjuta det ifrån mig. Känner mig fortfarande inte allt för pepp för att officellt bli ett år äldre.
Tragisk nog har helgens höjdpunkt var jobbet!
Jag hatar när mitt liv svänger fram och tillbaka som det gjort de senaste dagarna.
Ena stunden är jag på superbra humör och jättepepp på allting, för i nästa stund mest vilja gömma mig under ett täcke och bara försvinna från världen. Såhär har den här helgen varit!
Hela lördagen var i stort sett bortkastad.
Åkte till Malmö för att hitta den där vita skjortan jag varit på jakt efter, men tydligen finns det inga S kvar överhuvudtaget längre, bara M. L och XL och grejer. Moget. Hade även hoppats på en fika med Flygledaren, men fick inget svar förrän jag var typ hemma. Men det var väl lika bra det, insåg att jag egentligen inte var pepp för det!
Hamnade en stund hemma hos mamma och pappa och det kändes också riktigt meningslöst. Kul ju. Önskar verkligen att livet kunde varit aningens mer spännande just nu, känner att jag behöver det!
Tragisk nog har helgens höjdpunkt var jobbet! Enda stunden jag kände att jag levde upp och verkligen gillade läget!
Fredagen var jättesoft. Fredde var på superhumör och vi frossade i kladdkaka (kombon kladdkaka, grädde och hallon och björnbär kan man döda för!) och godis och bara myste framför TV:n. Kollade på sköna dokumentärer på Discovery som Brainac (så himla kul! Och galet!) och I, Videogame (om Zelda, SuperMarioBros och Sonic! Fatta vilken nostalgi!). Så himla mysigt!
Lördagen var typ samma grej. Fast jag käkade Billy's Vegetariska Pan Pizza (med grillkrydda, flottigt ja, men himla gott ibland!) medan Fredde frossade i mer kladdkaka samtidigt som vi kollade på Marie Antoinette-filmen med Kirsten Dunst. Och det var också en trevlig kombination, för en bra film är aldrig fel (även om jag "saknade" avrättningen, fast filmen baseras på en bok som typ baseras på M A:s dagbok, typ, och hon skrev väl inget när hon satt fängslad innan avrättningen...?).
Enda nackdelen med jobbet igår var när jag talade med mamma....
Känner nämligen just nu att jag inte alls har lust att fira födelsedag nästa vecka. Jag vet inte varför men det känns väl mest meningslöst! Mycket handlar väl om att jag känner att de personer som jag verkligen skulle vilja ha runt omkring mig när jag fyller år är utspridda över typ hela Sverige och även utomlands (känner ni er träffade, är ni träffade! Och ja, just nu känner jag mig jävlig övergiven och onödig. Att jag inte fyller någon funktion längre...) och då känns det inte så himla spännande att bara äta tårta hemma hos föräldrarna. När jag sa det till mamma märkte jag av hur besviken hon blev, vilket gjorde att jag mådde ÄNNU sämre för att jag kände som jag gör (mamma fick inte reda på allt dock...). Så nu vet jag inte vad jag ska göra.
(Fan! Känner hur ögonen tåras bara jag sitter här och skriver om det, kan jag bara få låta bli?) Ska försöka rädda humöret (och helgen) med bra musik (läs Maroon 5). Hoppas det funkar....
Om gårdagen var kass, har dagen varit mycket trevligare!
Första dagen utan att behöva oroa mig för B-uppsatsen, och det kändes faktiskt lite konstigt! Har hursomhaver haft en hel dag på språng idag. Började dagen med en kort joggingrunda, kändes bra att komma ut tidigt och starta upp dagen. Sen tog jag mig in till Helsingborg.
Målet var H&M på VÄLA, ville hitta en vit version av min ljusblåa kraglösa skjorta, men tji fick jag. De hade inte min storlek (nytt försök i Lund/Malmö imorgon?). Kollade även lite på MQ, men hittade ingenting. Sen gav jag upp och åkte in mot stan igen. VÄLA är inte riktigt min grej. På bussen mot stan bestämde mig för att ta en lätt lunch på Espresso House i Norra Hamnen.
Träffade Robban och hans kompis Filippa där, jag crashade deras lunchplaner lite och frågade snällt om jag fick lov att störa lite. Det var riktigt nice att sitta där och bara snacka, det var precis det jag behövde efter gårdagens deppdag, att få vara lite lättsamt social. Snackade lite om sommarplaner och jag hade nog den minst spännande (Robban ska till Knina och Australien, fatta drömresa! Och Filippas sommarjobb lät skitcoolt). Typiskt! Fast jag får väl ta igen det under sommaren, planera in lite äventyr helt enkelt! Måste ju bland annat komma ner och åka karusell på Tivoli i Köpenhamn, det var ju så sjukt länge sen senast!
Ikväll vankas jobb och en planerad kladdkaka finns i tankarna. Hoppas Fredde har alla grejer hemma. Hoppas hoppas!
Livet känns lite skönare idag!
Var faktiskt på rätt gott humär när jag lämnade Helsingborg igår.
Det mesta (förutom den dåliga korrekturläsningen) hade löst sig med tentan och trots en liten klump i magen av oro kändes allt bra. Tog mig hem till föräldrarna för att äta brunch (hann inte med frukost igår morse, det fick bli brunch istället). Där började dagen ändras.
Först var det att mamma inte ringt trots att ajg bett henne (och försökt själv!) och avfärdade det med ett "Jag hade inte lust!" när jag frågade henne varför hon inte ringt. Tack för den du! Hade tänkt snacka med henne om mina antågande födelsedagsplaner, men nu känner jag mig inte alls pepp på att fira födelsedag nästa vecka, inte det minsta, överhuvudtaget!
Sen kom pappa med sina vanliga frågor om "Ska du til Helsingborg imorgon?" "Är du klar med uppsatsen" och så vidare. Inget fel att fråga, helt klart, men sättet han gör det är som han ska förhöra mig och se så jag sköter mig. Stör mig så himla mykcet på det (detta är då inte första gången). Jag är vuxen, jag bestämmer själv över mitt liv, om jag sköter skolan eller ej. Skulle uppskatta hundrafalt om frågan istället ställdes som "Hur går det i skolan?" "Vad gör ni nu" istälelt.
Kände mig rätt nere när jag kom hem till lägenheten, ville mest bara vara själv och inte tala med någon. Och sen sådan eftermiddag blev det. Var ute och sprang och tränade och sen tog jag mig in till Helsingborg och tog ett solo-biobesök. Trillade in på SF vid 17:30, precis samma tid som nya Pirates-filmen skulle börja och lyckades få en biljett (missade bara reklamen, och det var lika bra det!). Fast filmen var ingen superduper höjdare, visst den var bra och sådär, helt klart bra för sommarunderhållning med coola scener och snygga miljöer och så vidare och har man sett de två tidigare Pirates-filmerna borde man ju se sista filmen också, men det var nåt efteråt som gjorde att jag kände "jaha?" efteråt. Kanske påverkades jag av mitt eget humör (som var lite schizo, höll på att börja gråta utan anledning under bio-trailarna! Mysko!)...
Såg även Lennart (en gammal träningskompis) utanför biografen, men orkade inte läsa eftersom jag inte var på öerdrivet humör att vara social (fast iofs, det är väl när jag känner såhär som jag borde vara social...).
Somnade i soffan i stort sett direkt när jag kom hem.
Klockan var inte mer än 22 eller nåt. Jag var väl trött... Vaknade vid 5-tiden och bara stängde av TV och lade mig i sängen (har rensat där nu, alla kläder som tidigare låg på sängen ligger numera på golvet, något som jag måste ta tag i, men det är så mycket skönare att sova i sängen. Det känns som man sover på moln, jämfört med att sova på soffan!). Kändes faktiskt skönt att få sova ut lite grann, livet känns lite skönare idag.
En färdig uppsats? Tji fick jag!
En färdig uppsats? Tji fick jag!
*Suck*
Uppsatsen har meckat på alla sätt som de kunde meckat! För det första kryllade det av stavfel och onödiga ord i den slutgiltiga versionen som vi lämnade som jag försökte fixa till igår (halvt om halvt med gråten i halsen, det kändes tungt att så mycket var "fel", men som tur är kommer vi få fixa till lite grejer innan den ska läsas igenom för att betygsättas, och då ska felen absolut rättas till), men de ändringar kommer bara påverka slutversionena av uppsatsen. Fast jobbigt var det att systern hade så mycket att klaga över vad gäller svenskan (hon påpekade att hon gillade uppsatsen innehållsmässigt, och det kändes skönt!).
Sen har det krånglat till max över den elektroniska inskickningen av uppstatsen. Tror vi skickade upp 1000 versioner av samma uppsats, om och om och om igen! Under total panik och allmän stress!
Och nu sitter man alltså här på skolan igen, men paniken har lagt sig.
Tydligen är vi inte ensamma om att det krånglar för oss! Tydligen har väldigt få uppsatser kommit in. Fick nämligen svar från vår handledare att antingen var det tekniken som krånglade (alla tvåor och treor och antagligen fyror skulle in med sina uppsatser typ samtidigt?), programmets användarovänlighet eller så sitter den kursansvariga med 1000 uppsatser från oss (och förhoppningsvis andra studenter). Hur som helst är uppsatsen inlämnad, men sina transkriberade intervjuer och allt, och förhoppningsvis löser sig mecket til slut.
Fast det var jobbigt och irriterande och störigt att var tvungen att stressa upp tidigt på morgonen och stressa till skolan, speciellt som allt nu var helt i onödan. Men men, c'est la vie!, nu är den inlämnad och det känns skönt, men samtidigt jobbigt med tanke på att jag är medveten om alla stavfel....
Annars har jag hittat ännu en pepp-låt (listan växer, jag märker att det börjar bli sommar, för under sommaren är musiken viktig). Nyaste tillägget kommer vara Maroon 5 och deras Makes Me Wonder (gillade Maroon 5 redan under Songs about Jane-tiden, dvs förra plattan och har till och med blivit sugen på att klippa mig som Adam Levine, som han ser ut i Makes Me Wonder-videon. Så stiligt och snyggt! Galet bra!)
Det blev en färdig uppsats till slut.
Satt med den typ hela måndagen och halva tisdagen och skrev klart analysen och slutdiskussionen och korrekturläste och hade oss och vi knöt väl ihop säcken rätt bra, tror jag. Hursomhaver känns det skönt att den är klar, inskickad och klar!
Annars har jag mest jobbat i veckan. Jobbade i söndagskväll, och igen igårkväll och halva dagen idag. Senaste passet var typ ett dygn, galet jobbigt! Fast Fredde var så skön igårkväll. När jag skulle lägga honom började han skratta ett "hö...hö"-skratt, men konstpaus och allt och det var jag helt oförberedd på! Höll nästan på att ramla ihop av skratt!! Sen glassade vi på Freddes altan idag Det var över 20 grader varmt och toksoligt. Helt perfekt sätt att spendera sin dag. Det är under dessa stunder jag fullkomligen älskar mitt jobb!
Sen så har mitt sommarschema blivit spikat. Inte så många HELT lediga helger som jag hoppats, men har Midsommaraftons kvällen fri (Daniel... en midsommarfest iår igen?). ledig under fredag och lördag kväll på Landskrona karnevalen och några strödagar här och där och det känns grymt bra. Så det blir en sommar med mycket pengar (förhoppningsvis) samtidigt som jag har tid att spendera dem! Helt perfekt! Så mycket beachbumming och grillfester och glasspartaj och Corona Extra-häng på stranden i sommar, jo det är planen! Galet bra!
Sen lutar det åt ett Stockholmsbesök i slutet av juli och förhoppningsvis får jag låna Andreas lägenhet under Pride (den jäkeln är i Kina då, galet!), så sommaren kommer rocka! Helt klart. Ge mig bara vackert väder!
Till sist måste jag berätta om min nya pepp-låt (det har blivit många sådana på sistone! Kanske är jag i ett peppigt state of mind just nu, men jag klagar inte!), Enrique Iglesas Do You Know (Ping Pong Song). Lagom tokig med pingis-samplingen på en tokbra låt! Perfekt för sommaren (även om videon är rätt töntig med att bruden ska dö hela tiden! Moget!)....
En supersoft helg minsann! Och ett SM-silver ta mig tusan!
En supersoft helg minsann!
Skrev överraskande nog på uppsatsen i fredags. Börjar äntigen se slutet på den, speciellt som vi (gruppen, relativt kollektivt) skrev klart analysen och fixade inledningen. Gott nock! Den blir nog rätt skaplig till slut, så länge vi fixar en kick-ass avslutande diskussion, vilket är planen för måndagen.
Fredagen avslutades med fix på Idrottshallen inför SM. Kånkade pusselmattor, bord och stolar och gud vet vad. Fast när jag dök upp blev jag dissad för mina solglasögon, moget. Fast jag är nog coolast med mina pilotbågar, jag tyckte det iaf! Men fixet inför SM gick snabbare än planerat så jag avslutade fredagen med en kort löparrunda (kände att jag behövde det!) och sen låg jag i soffan och förundrades över hur dålig TV som sänds på fredagkvällar. Galet dåligt!
Lördagen blev däremot väldigt händelserik. Den stora Kickboxning SM-dagen!
Gick upp lite för tidigt för att vara en lördag och cyklade ner till Idrottshallen för att väga in. Orkade inte ens klä mig, utan drog bara på mig ett par mjukisbyxor och en farfarströja. Sjukt soft, men kände mig ändå, av någon suspekt, anledning grymt snygg idet. Galet. Som om det skulle ha betydelse.... Rockade hursomhaver invägning och vägde in på 61,8 med kläder på mig. Det är så fantastiskt skönt at slippa nojja sig över att klara vikten.
Efter invägningen drog hem till föräldrarna och käkade frukost. Mamma lagade havregrynsgröt med en massa råg och linfrö och Gud vet vad i (Janeth kom med det tipset att grötfrukost är bra när man ska tävla, hade nämligen undrat hur man skulle äta under ett SM för att hålla sig på topp hela tiden! Och jag följde hennes tips...).
Annars blev SM riktigt lyckat.
Var direktkvalificerad till Semifinalen där jag mötte Anton från Umeå. Gick in med sånt sjukt bra humör och en tanke om att jag bara skulle ha så kul som möjligt (hade peppat upp mig med att köra kombinationer medan jag poppade Velvets Fix You - första nya pepplåten!), och det gick ju vägen! Vann den och var kvalificerad för min första SM-final någonsin (har ALLTID åkt ut i semin innan!). GALET!
Laddningen inför finalen var lång, men jag tog chansen att döma lite matcher och socialisera lite. Fast trots det hann jag bli riktigt nervös inför finalen som gick mot John från Kalvhagen.
Första ronden i finalen gick dåligt. Känds själv att jag var lite för passiv och avvaktande och hade svårt att hitta avståndet.
Andra ronden tog jag mer plats och försökte pressa mer.
I tredje och sista ronden gick John in för att trötta ut mig, men tji fick han! Det var i stället jag som pressade honom och i den ronden där han brukar "leka" med sina motståndare gav jag honom en match. Och det kändes så sjukt bra!
Så även om jag förlorade matchen, kände jag aldrig att jag förlorade guldet, istället vann jag ett silver. Galet bra! Fatta att jag är nästbäst i kickboxnings-Sverige i min viktklass. Har nog inte riktigt fattat det, men det kändes sjukt bra! Blir glad i hela kroppen så fort jag tänker på det!
För de övriga i klubben gick det också bra! Katta gjorde en tokbra första match (total dominans!) och en bra andra match (även om hon själv kände att hon gav upp i sista ronden) och fick ett silver hon med, och Marcus inledde med en väldigt osäker första match för att sen gå in och kriga mot Bäckström vilket slutade med ett brons! Och det resultatet gjorde att Landskrona blev tredje bästa klubb, inte så illa pinkat med tanke på att vi bara var tre tävlande. Och de klubbarna som kom tvåa respektive etta var "storklubbar" med många fighters. Galet grymma vi var!
Så det blev lite fest för att dels fira medaljerna och att klubben blev tredje bästa klubb (efter att ha röjt ur Idrottshallen, en städning som inte var helt miljövänlig. Hmmm...)
Hamnade på Tages (efter en kort sejour hemma med en Bacardi Breezer, ombyte till kofta t-shirt och scarf och sköna sunkjeans och andra pepp-låten, Idol-Dannys nya Play It For The Girls , galet poppig!), och det var första gången jag var ute i Landskrona på.... så länge jag kan minnas just nu. Fast det blev riktigt trevligt. Drack ett par öl (körde på Corona, kändes somrigt och gott!), dansade (även om musiken var so-so och dansgolvet galet varmt!) och snackade med folk. Dels folk från klubben och andra som tävlat som var ute i svängen och dels med annat folk man kände. Bland annat resulterade detta i att Emma och jag skulle starta Event/PR-byrå tillsammans och att jag skulle hålla ögonen uppe på Törngrens nya reaggeband Kuriosa (och att han tydligen höll lite koll på min kickboxningskarriär, kul ju!). Grymt kul att träffa gamla kompisar sådär!
Avslutade kvällen tillsammans med Katta, Tobias och några Skövdebor med efterfest på deras hotellrum (Hotel Chaplin är sjukt sunkigt!). Kom hem vid 5-tiden och var tvungen att knyta en scarf för ögonen för att kunna sova då solen gått upp. Moget!
Söndagen har gått i sunkighetens tecken.
Har glidit runt i mina beiga mjukisbyxor och svart långärmad t-shirt (sunkig med skönt!). Har haft ont i typ hela kroppen, tack vare gårdagens tävling! Speciellt i vänster ljumske och vänster underben och höger arm. Moget.
Har varit hemma hos föräldrarna och ätit frukost och kollat på bilder från SM (pappa agerade fotograf igår, fick även matcherna inspelade tack vare en Furulunds-gubbe som ingår in min "fan-club". Galet kul!), sen har jag cyklat en runda i vår/försommarsolen (som äntligen kommit tillbaka, fatta att den varit saknad!) och avslutade med en McFlurry Smarties (såklart med chokladsås, den kombon är grym!) vid ankedammen nere i stan. Mys!
Nej, livet blir inte mycket mer spännande än såhär!
Sitter fortfarande på skolan och skriver, idag tänkte jag satsa mer på struktur i analysavsnittet än att jobba vidare på att utveckla den tror jag, iaf nu på förmiddagen. Livet känns med andra ord rätt ointressant just nu.
Men uppstatsen går framåt. Så sakteliga...
Hade handledning igår och vår handledare kom in i det där "jobbiga" läget och bara sa att allt var bra, att vi hade en intressant uppsats, att språket gjorde det roligt att läsa och så vidare. Sjukt jobbigt! Jag vet inte varför, men jag blir sjukt nojjig och mer stressad när jag hör sånt från handledare... Jag skulle mycket hellre vilja att han påpekade de brister som fanns i uppstatsen (vilket han iofs gjorde, men jag ville ha mer! Jag trodde det skulle vara mer!) och inte bara koncentrerade sig på det som var bra. Jag är väl störd?
Annars tog jag mig nog ut på min absolut bästa löparrunda igårkväll.
Hade tränat på dagen, men fick avbryta passet för att jag sparkade upp en bristning eller nåt i mitt vänster ben(moget, det ben jag sparkar mest med, såhär ett par dagar innan tävling!), och valde att springa eftersom jag inte fick ut det jag ville av träningen (fast kollade självklart på Grey's först, det är oetisk att missa Grey's!).
Situationen var väl inte den bästa, det typ ÖSREGNADE, men jag gillar att springa när det regnar. Fyllde mp3spelaren (som slutat krångla! Den höll på att självdö ibland när det skumpade för mycket, men nu var allt det väck! Skönt!) med bra musik, körde Brandy's Afrodisiac-platta från -04 och det var galet bra! Att springa där mitt i ösregnet, med vattenpölarna plaskandes under fötterna med helt fantastiska låtar som faktiskt berörde mig (speciellt Finally, fick sådär äcklig "shit, hon sjunger om mitt liv" fast med en väldigt personlig tolkning av texten, samma känsla jag brukar få av Alanis' "Perfect" och kände hur ögonen började tåras lite... det är en skön känsla!), kan inte beskriva det som underbart. Tog en längre runda än vad jag planerat, och det flöt på bättre än vad det har gjort de senaste gångerna! Konsigt nog så känner jag aldrig av vänsterbenet medan jag springer. Skumt.
Sen när jag kom hem somnade jag på soffan någonstans i slutet av American Idol (en vacker dag ska jag komma till skott och städa klart min lägenhet och rensa bort alla kläder som legat på min säng i över en vecka så jag kan börja sova där... igen. Moget var ordet!). Mys!
Fast nu är det dags att återgå till uppsatsen!
När jag inte skrivit på uppsatsen har dagen faktiskt varit trevlig.
Men det beror väl mest på att inte så mycket spännande har hänt, och inte mycket spännande är planerat förrän fram till helgen...
De senaste dagarna (samt de kommande dagarna!) har spenderats i skolan, från klockan 8:30 på morgonen till någongång mellan 16 och 17 på eftermiddagen, med i stort sett konstant skrivande på B-uppsatsen. Och det går så sakteliga framåt, den där sköna känslan att allt var bra känns som bortblåst. Mest för att jag inte känner att gruppen presterar något, att allt mer eller mindre stannat upp och inget utvecklas, iaf inte i den takt som jag önskar. Okej, jag börjar bli lite frustrerad och irriterad på gruppen som grupp...
När jag inte skrivit på uppsatsen har dagen faktiskt varit trevlig.
Smet iväg vid halv ett och käkade lunch på Vegeriet, det var skönt att komma iväg en stund och släppa uppsatsen en stund. Iofs var inte Vegeriet vegetariska buffé så grym som jag hade hoppats, blev väl bortskämd av den på Legymés vid Zinkens med Andreas och det var väl mer nåt sånt jag hade hoppats på. Men ekologisk och vegatariskt är bra för själen (till skillnad från leverpastej på vitt bröd som jag äter just nu!)...
Tog även en fika med Jan när jag övergett skrivandet.
Hamnade på Mezo och satte och ute i solen och snackade. Bröt mot min inför-helgens-tävlings-bantning genom att äta en aracksboll till min chailatte, men den var så god att det var värt det! Var riktigt soft att sitta där i solen och bara snacka, även om fotbollshuliganerna från MFF och HIF gav väldigt stämmning av och till. Speciellt när polisen grep in och tog hand om en del huligarner... Och efter idag fick jag ännu svårare för övergrabbiga fotbollskillar som inte kollar på matcherna utan bara slåss. Moget! Fast sen tycker jag ju bara fotboll är kul när det vankas EM och VM och sånt, och det kanske förklarar en del...
Var på mitt livs första officella Eurovision-fest igår!
Jo, det är allvar, detta var första gången som jag kan minnas att det samlats ett gäng, bunkrats upp med snacks (honeyroasted peanuts.... dregel!) och drinkar (vodkadrinkar på hallonjuice och RedBull samt på ananasjuice och Sprite Zero, underbart gott) med avsikten att se en Eurovsion-final! Det är lite galet! Har alltid antingen jobbat eller varit själv hemma eller suttit hemma hos föräldrana och kollat på Eurovision, men jag kan klart säga att den här formen av TV-tittande uppskattas mer!
Daniel hade samlat standardgänget (CD, Johan, Gustaw och jag) för att kolla på ESC och gänget kompletterades av CD's kompisar Martina och Oscar och det blev riktigt soft. Snackade iofs sönder finalen med kommentarer och snygghet, kläder, låtarna och allt möjligt annat och en massa info-dropping om vad man kunde om ESC (åtminstonne från min sida!), men sånt här snack är okej när alla är med på det. Mest schizade kommentaren kom från Martina under Bosniens bidrag. De första 10 sekunderna dissade hon klänningen totalt, för att bara någon minut senare verka väldigt inne på att köpa en egen! Haha, Galet!
Sen myntades ett nytt utryck under F.Y.R Makedoniens låt. Balkan-snygg, vilket innebär typ snygg för att vara från Balkan, fanns en del exempel på sånt under kvällen!
Dock kändes tävlingen väldigt lam. Vädligt mycket dåliga låtar som vanligt!
Mina personliga favoriter (utan inbördes ordning) var Spanien (med sin catchy boy-band-låt som skapande en diskussion om pojkband efter åt, har gått och nynnat på refrängen i ett par dagar, typ sen jag kom hem från Stockholm. Och sånt är ju bra när man snackar Eurovision!), Ryssland (ryska Sugababes, typ. Nunnelooken dissades först i TV-soffan, men sen kom en helomvändning, det var rätt skönt med en inte-så-utstuderat-sexig look som blev sexig trots sin osexighet. Låten är ju värsta bra floorfillern dessutom!), Ukraina (hysteriskt rolig låt! Låg seriöst dubbelvikt i soffan när den kördes. Verka-goes-julgrans-kula är komik på hög nivå, och sånt ska ju premieras. Fast sjukt skönt att den inte vann, det skulle inte vara bra för tävlingen!), Vitryssland (Koldun sjöng sämre i finalen, men Bond-schlagern är mäktig. Måste erkänna att trotsa hans fixad-het tycker jag att Koldun är rätt snygg. Sådär Balkan-snygg liksom) och Serbien (fantastisk låt, inte lika vass Balkan-ballad som Lane Moje (04) eller Leijla (06), men fortfarande fantastik! Och ett mycket snyggt nummer med snygga-tjejer-som-stödjer-de-mindre-snygga. Klockren vinnare!). Sverige och The Ark gjorde ett väldigt lamt framträdande, Salo var inte alls på vilken tog bort all chock i att vi kom typ sist (okej, 18:e, de slog iaf Martin Stenmark!) kommer få kvala nästa år (vilket jag iofs menar är något positivt, om vi får fram en sjujävlars låt och artist som är villig att köra en balkan-turné. Det funkade ju för la Carola senast!).
Omröstningen var dock komik på hög nivå.
Hela TV-soffan satt och skrek ut våra tips om var 12 poängaren skulle hamna och vi hade rätt typ alla gångerna. Baltländerna gav till Ryssland, Balkanländerna till Serbien, Tyskland gav till Turkiet, precis som vanligt. Och Sverige (som aldrig kompisröstar eller får kompisröster, aldrig som Balkan och ÖstEuropa... dagens sanning?) gav sin 12 till Finland (Ojsan!)...
Kvällen var tänkt att avslutas på Fabriken i Hbg, men tydligen var det kass (jag kom aldrig fram till stället! Jag insåg att det inte skulle funka någonstans mellan Olympia och halvvägs till Bjuv, Fast jag tror att CD blev lite besviken, men jag var tveksam när tanken först kom på tal... Var egentligen inte alls sugen på att festa-festa, men det ändrades efter ett par drinkar!). Så det blev en roadtripp till Malmö och Wonk.
Fast det var itne mycket bättre. Halvkass musik (jag menar, hur mycket party var Sloveniens ESC-bidrag på en skala? Och att köra Turkiet två gånger på samma timme? Moget!) och folk såg ut som, well, jag vet inte vad. Men jag, Gustaw, Gustaws kompis Isabella, Daniel och Fredrik (som vi mötte upp på Wonk) parkerade oss på dansgolvet och shakade loss till de få bra låtar som spelades, så helt bortkastad var det inte, bara nästan (hade hoppats på att få hångla, men inte då!).
En småkomisk grej hände när vi var nästan hemma (tack och lov så körde Daniel! Tack killen!). Vi var och tankade utanför ÖB i Landskrona, och Gustaw och Isabella försvann för att röka ch då körde jag och Daniel iväg för att han ville hem och jag ville hem. Problemet var att G och Isa antagligen inte hajjade först vad som hände, utan kunde lätt tolka det som att de övergavs, och bådas mobiler låg kvar i bilen. Tokigt (var det iaf i situationen!).
Somnade på soffan typ direkt när jag kom hem, en skön avslutning på en överlag bra kväll!
Eurovision 2007: Semifinalen
Låg istället i soffan och käkade Snickers och åt McFlurry (med Dajm och chokladsås igen. Oslagbar kombo) och tyckte mest synd om mig själv. Var nära att gråta en smula. Varför det blev så vet jag inte. Kan det vara det rådande kaoset i lägenheten? Ska hursomhaver ta tag i det imorgon (läs: fredag).
Annars har dagen spenderats i skolan.
Satte mig vid en dator (samma datasal som två av mina skolspan, försökte låta bli att spana åt deras håll, men det var svårt. I'm a sucker for pretty things. Vad kan jag säga?) och skrev på uppsatsens teoriavsnitt samtidigt som jag lyssnade på P3 (pinsamt nog var Aina tvungen att visa mig hur man fick igång ljudet, tydligen måste man sätta igång det på skolans datorer. Galet!). Fick relativt mycket gjort, så jag borde inte ha allt för mycket ångest över att jag missar morgondagens skolhäng. Fråga mig dock inte om det jag gjorde var bra, men vi har "bara" redovisningen av de empiriska resultaten och analysen och slutsatsen kvar och HELA nästa vecka på oss att jobba. Mycket bra!
Övergav skolan vid 16 och tog mig hem och tränade och joggade en runda till årets Eurovision-låtar. Har kört halv-hardcore-fast-tvärt-om i år, vilket betyder att jag försökt undvika Eurovision-låtarna in i det längsta (även om just det var sjukt svårt hemma hos Marcus förra helgen, fick höra de "bra" låtarna då! Om och om igen!), ville ju bli överraskade ikväll.
Var hemma hos mamma och pappa och såg semin. Systern var också där....tyvärr.
Fick i stort sett HELA semin söndersnackad om typ raggarbilar och huruvida systern skulle plugga eller ej i höst. Mindre kul. Och sen så fort man sa något, blev man totalt avsnäst av systern och sen hade hon mage att gnälla över att jag var sur (iofs var jag det, men hon var inte mycket trevligare själv!). Sen fortsatte hon att gnälla och klaga över typ allt, konstant, hela tiden, att hon hade huvudvärk, osv osv (jag menar, okej, det är inte kul att ha ont i huvudet, men om det är så illa, lämna vardagsrummet, ta en värktablett, lägg dig och vila. Gör nåt åt saken, gnäll inte om det!). Jag är så sjukt trött på den där människan just nu, ju mindre jag hör av henne desto bättre känns det som!
I övrigt var dock även semifinalen en flopp i mina ögon och öron. Väldigt få bra låtar bra låtar överlag.
Oc av de låtar som gick vidare fanns två (läs TVÄ!) bra låtar! Serbien (helt fantastisk Balkan-ballad, trots att sångerskan ser ut som Lotta Bromé. Fast det är inget fel i det) och Vitryssland (sjukt snygg Bond-inspirerad låt, men den riktigt "trevlig" sångare, även om han var lite översminkad och borde stoppat ner skjortan i byxorna, för det såg lite slafsigt ut! Men låten är var grym). Resten av låtarna som gick vidare var typ skit! Och låtar som Andorra (skitmysig skejtpunk ala Avril Lavigne om miljön med vers på katalanska och refräng på engelska.), Cypern (schysst rock/synth-låt med en assnygg Eurodisco-synth-slinga, på franska!) och Danmark (trans-disco at it's best ungefär!) och Schweiz (iofs var låten kass live, mycket platt, fast studioversionen är outstanding och funkade sjukt bra på Linos dansgolv i lördags och skyltdockorna var lite pinsamma!) glömdes bort. Galet! Tur att det finns ett par bra låtar i finalen iaf!
Och självklart surade systern till så fort jag nämnde nåt om hur dåliga låtar som gått vidare. Moget! Kan säga att jag drog från föräldarna så fort semifinalen var färdig. Pallade inte med att höra mer gnäll!
Hoppas vid Gud att lördagens Eurovision-fest hemma hos Daniel kommer bli mer lyckat. Hursomhaver kommer sällskapet vara 1000 gånger trevligare!
Tänk att saker som man förväntar sig ibland kan chocka en så mycket...
Fick ett återbetalningskrav från CSN idag. Hade iofs väntat mig ett högt belopp, men tydligen hade jag räknat fel på cirka 4000. Jag är alltså tvungen att betala 4000 kronor mer än vad jag räknat med. Kände mig rätt nerslagen där en stund, men tack vare en löparrunda (en av mina bättre på mycket länge. Flöt på bättre än väntat!) kändes det bättre. Fast det känns lite surt att behöva betala tillbaka, men det är väl ett lyxproblem. Eller nåt. Fast just nu känner jag mig allra mest pank. Inte det minsta trevligt.
Annars går det mesta framåt.
Hade körde våra två intervjuer till B-uppsatsen i tisdags. De gick bättre än väntat (var i ärlighetens namn lite nervös innan) och vi fick en massa schyssta småhistorier från verkligheten som vi definitivt kan använda i vårt arbete. Fast att interjvun gick så bra handlade inte enbart om att vi hade bra frågor utan snarare att Aina dejtat killen som äger företaget vi interjuade en gång i tiden. Alla kontakter är som sagt bra kontakter.
Efter en lunch på Mezo med Aina (det var länge sen jag var på Mezo, det är nog dags för Inger att komma hem!), riktigt skönt att snacka om annat än uppsatsen ett tag. Satt och iofs mest och snackade om TV-serier vi gillar (hostGrey'sAnatomyhost) och hade det soft.
Avslutade dagen med att transkribera den långa av de två intervjuerna på jobbet.
Satte mig vid datorn, och sen satt jag där typ hela kvälen. Galet! Fast Fredde försökt få min uppmärksamhet genom att i tid och otid ta tag i min arm och dra den till sig, så jag inte kunde skriva längre. Han är skön ibland, eller åtminstonne när han är på bra humör.
Fast det känns hur som haver riktigt bra inför uppsatsen, vi har en hel del att utgå ifrån, vilket känns riktigt bra, så fort jag kommer igång med skrivandet. Blir väl att köpa något mer eller mindre onyttgt och sätta mig och skriva någon gång efter Grey's ikväll...
Borta bra, men hemma bäst sägs det.
Borta bra, men hemma bäst sägs det.
Lämnade Stockholm vid 10-tiden, kan säga att det var sjukt segt att ta sig upp i morse. Det blev inte mycket gjort på tåget. Satt och lyssnade på P3 (tack och lov att radion funkade i det här sätet, säteskamraten idag kändes inte lika spännadne som senast.), sov och försökte läsa lite (men jag minns inget av det jag läste så det var rätt bortkastat).
Väl framme i Lund slogs jag av hur ospännande det kändes att var hemma.
Fast som tur var hade jag en ljuspunkt att se framemot.
Helge och jag hade nämligen bestämt att se Spiderman 3 idag. Så det blev en blixtvisit i lägenheten, bytte om från mysbyxor till "vanliga kläder", käkade en fullkornsmacka (var sjukt hungrig! Hade bara ätit ett äpple på tåget) och satte mig sen på bussen mot Helsingborg.
Tyvärr kändes mitt och Helges häng i Helsingborg lite krystad (mycket för att jag fortfarande var lite trött och seg efter för få timmars sömn under helgen generellt och så vidare), men samtidigt funkade ett biobesök bra.
Tycker fortfarande att biobesök är ett konstigt sätt att umgås, sitta tyst och inte prata i två timmar känns lite so so, fast filmen var bra, inte fullt så klockren som de tidigare filmerna, men klart sevärd.
Under filmens gång fick jag nämligen känslan att alla spektakulära action-scener slängdes in mest som ursäkt för att kunna utforska ångesten och problematiken i Peter Parkers förhållande till allt och alla i lite "TV-såpa"-anda. Fast actionscenerna vägde klar upp för dramatiken så slutprodukten blev ett trevligt bionöje (även om jag hade hoppats på lite fler scener med Venom och att de tog kål på honom lite för lätt!). Sen slog det mig att Micke-pojkvännens kompis Malin var sjukt lik Kirsten Dunst i filmen, och kom att tänka på hur trevlig hon var under kvällen på Lino...
Väl hemma hade jag tänkt att gå ut och jogga en runda, men bestämde mig rätt snabbt för att låta bli.
Tog ett glas te istället (och denna gången tog inte vattenkokaren kål på strömmen i lägenheten. Tacka Gud för det!) och käkade lite polarbrödsmackor. Lika bra det, får ta igen det under veckan.... eller nåt.
Fredag, lördag, söndag i Stockholm
Förfesten hemma hos Karin var precis lika trevlig som senast. Tydligen borde man börja hänga med folk som jobbar på Apollo, eller börja där själv då de ger grymt bra personalrabatt! Visade även Karin bloggen, för att boosta hennes självförtroende lite. Hamnade sen på Undici (igen!) och det började bra! Intog dansgolvet direkt, de spelade lika bra musik som senast (Marcus och jag dansade loss på ett av borden, medan några hetero-brudar från landet(?) dansade med och tog bilder... Galet var ordet!).
Fast sen blev det bara kaos. Karin tappade bort sin väska med mobil, SL-kort och hela kitet och då tog festen snabbt slut. Kändes inte rätt att fortsätta festa då, Marcus lackade lite över situationen och feststämmingen var officellt död. Fast det var bra så länge det varade!
Lördagen innebar flytt för min del, mest eftersom Marcus pojkvän skulle komma ner till Stockholm och de skulle få så mycket quality time tillsammans som möjligt. Istället för Västertorp blev det Liljeholmen hos Andreas istället.
Tog det soft under dagen, käkade lite frukost på hans balkong och tog sen en promenad från Liljeholmen in mot stan (vilket var en kortare sträcka och gick snabbare än vad jag någonsin trott!). Nere i stan skiljdes våra vägar åt, Andreas skulle träffa sin tyska vän/sugardaddy-isch och käka middag och jag tog en promenad ner i stan och kollade lite i butiker. Försökte strya upp en matsession med Marcus och pojkvännen, men fick inget svar förrän jag satt mig på Kungshallen (och börjat äta nån halv-vidrig Kajunstek-typ-isch med pommes. Klassisk små-vidrigt, precis Kungshallens mat är!).
Efter lite för-förfest på egen hand (där jag spelade grymt bra musik. 3 ord. Urban Cookie Collective! Loves it!) i Andreas lägenhet bar det av mot Västertorp för lite förfest inför Lino. Det kändes lite konstigt först att komma dit, men när förfesten väl kom igång blev det riktigt trevligt. Fick träffat Marcus pojkvän Micke för första gången, som var lite skönt norrländskt blyg först, men väldigt trevlig.
Förfesten dippade dock lite mot slutet när jag fick en "du har så dålig musiksmak"-kommentar slängd i ansiktet (vädligt onödigt, men tack Trez som lät mig SMS-gnälla över det!).
Hamnade som sagt på Lino, och vid det lagret hade jag helt och hållet släppt mitt små-lackande över situationen som uppstod (insåg hur onödigt det var att sura över en sådan småsak, jag skulle bara förstöra min egen och antagligen de andras kväll!). Lino var trevligt, dansade och minglade som jag brukar och det är ju det jag tycker om.
Avslutade kvällen tillsammans med Gnutte först dansandes runt Schalger-Edwards DJ -bås (till sjukt bra musik, trots att det bara var schlager) och sen på en pizzeria nere vid T-Centralen (jag låtsade vara fejknyttig och åt falafel! Grymt underskattad!). En soft avslutning på en bra kväll (trots dippen och det faktum att jag var tvungen att tokspringa från T-Centralen ner till Slussen för att hinna med nattbussen mot Liljeholmen. Sprang den sträckan på kanske 5 minuter, det skulle minst ta det femdubbla att gå!).
Söndagen spenderades nere på stan.
Jag och Andreas gick i butiker tillsammans med hans dansar-kompis Erik (som visade sig vara en mycket trevlig prick, även om han och Andreas ibland snöade in sig lite i sina franska grammatik-konversationer. Kände mig lite lätt utanför). Alla "kryddade serviceekonomin" på olika sätt, jag köpte mig en brun trenchcoat på TopMan inne på SOUK (hade sett den under min runda på stan lördags och bestämde mig för att slå till) och såg även det blonda "utanför Patricia"-spanet från ScissorSisters-helgen (han jobbar tydligen där). Hamnade på ett jätte
På kvällen bjöds Marcus och Micke in på lite "inför Patricia"-förfest hemma hos Andreas. Drack vin, åt cashewnötter och vindruvor och snackade om allt möjligt. Själv tog kontroll över musiken kvällen till ära (för att bevisa att min "dåliga musiksmak" inte alls var så dålig som sagts) och enligt mig lyckades jag få in ett par fullträffar (väldigt mycket eurodisco anno tidigt 90-tal!).
Målet för kvällen var Patricia och middag där.
Även fast ingen var särskilt hungrig, käkade vi alla mat (jag fick min gratis, Tack Patricia för presentkortet som födelsedagspresent!) och det var riktigt gott. Speciellt deras äppelkaka med glass och kolasås, som seriöst var det närmaste orgasm jag varit på mycket länge (och då skämtar jag inte!). Drack rätt mycket vin och pratade om vår porrkonsumtion av alla ämnen, vissa hade visst mer att säga än andra....
Sen flöt kvällen på med mycket mingel och dans. Såg bland annat den snyggaste transan någonsin (som kallade sig London, för att Paris Hilton redan snott Paris. En hyllning till den kåkfararen?) och TopMan-killen (en vacker dag ska jag ta reda på vad han heter och flörta lite ordentligt! Det är ett som är säkert). Helt klart en lyckad kväll!
Och en bra avslutning på en trevlig helg!
Det blir bevisligen inte mycket sömn om man sover tre personer i en dubbelsäng!
Speciellt när man måste klättra över varandra för att komma ur sängen och man lyckas riva ner grejer på vägen.
Har med andra ord varit lite småseg och trött under dagen.
Fast det har inte hindrat mig från att hålla igång.
Marcus och jag spenderade dagen på varsitt håll. Han gick på stan med sin mamma, syster och systerbarn och grejer, medan jag mötte upp Andreas på KTH och lunchade ihop med honom. Snackade lite om helgen och han erbjöd sig sovplats under lördag-söndag (blir ju utslängd från Västertorp på grund av pojkvän-Micke-faktorn, och vandrarhems-alternativet dissade i förmån för ett kompishäng!). Lika bra det, så nu har jag 400 kr mer att röra mig med än bugdeterat (egentligen är det bara 200, lyckades tappa mitt SL-kort under tordagsnatten, någongång, någonstans, så jag var tvungen att köpa ett nytt idag. Mindre kul!), och det är ju nice.
Efter lunchen var Andreas tvungen att gå till sin lektion, så jag drog ner i stan istället och kollade lite på Åhlens City (är på jakt efter ett par nya CK-kalsonger, efter min och Trez-nattliga-underklädes konversation härom helgen, hittade dock inga på ÅC), men jag tröttnade rätt snabbt på Drottninggatan-stressen och drog till Söder istället (mycket softare stämmning) och kollade lite i butiker, men hittade inte något som direkt föll mig i smaken. Hamnade efter en stund utanför Rival där jag tog mig en muffin och chailatte (mental note: chai latte på pulver eller syrup är godare än chai latte på riktigt chai the) och såg Annelie Rydé gå förbi (varvid jag funderade på att messa Marcus och berätta, men lät bli).
Nu är man tillbaka i Västertorp och väntar på att det ska bli kväll... Ryktena säger nåt om fest med Snygg-Karin ute i Ropsten, och det blev ju lyckat senast (iaf förfesten).
Beyoncé däremot var mer än grym!
Stockholm har varit mycket bra så här långt.
Resan upp var hur soft som helst. Sippade på en chailatte från Espresso House (är numera även innehavare av ett sk Coffee Card som ger bonus på inköp på EH. Insåg att ett sånt var lika bra att ha, har jú blivit ett par latte på sistone!), läste lite inför uppsatsen (samtidigt som jag delegerade ut uppgifter till de andra i gruppen via sms. Så man har tagit på sig en ledarroll till det här projektet med. Jag som tänkt ligga lågt med det. Aja.) och Café (favvomagasinet nummer ett just nu! Iaf om man frågar mig), samtidigt som jag snackade lite Beyoncé och om livet in general med min tågsäteskamrat (världen är i bland sjukt liten! Två personer, båda studenter, köper biljetter till samma konsert ungefär samtidigt och hamnar i samma tågsäte. Otroligt!).
Väl framme i Stockholm satte jag mig på en trappa på T-Centralen och drack Coca Cola Zero (de delade ut sådana gratis just där just då! Gratis är gott, även om hela Zero-kampanjen känns lite... dum!) och spanade på människor, samtidigt som jag lyssnade in mig på lite Beyoncé-låtar (lätt inspirerad av tåg-konversationen) medan jag väntade på att Marcus skulle sluta jobba så vi kunde gå och käka.
Sagt och gjort, mötte upp Marcus en 45 minuter efter jag kommit till stan för en "lunch" på Burger King (hans val, jag var i ärlighetens namn mer tveksam! Men deras baguetter är ju helt okej, faktiskt!)
Dagens mål var ju som sagt Beyoncé-konserten på Globen (främsta anlednignen till att jag kom upp överhuvudtaget).
Så efter lite chill i Västertorp (kollade bland annat på hockeyn, pinsamt att släppa in två mål mot Danmark, mer säger jag inte!) drog vi iväg mot Globen. Tog vägen via Tvärbanan, något som var en första gång för mig, vad jag kan minnas (fick lite mysiga spårvagnsvibbar av det, och det gillade vi!)
Väl framme vid Globen köpte Marcus kycklingburgare på Donken innan vi tog oss in mot konserten, jag sa att jag inte var sugen, men det slutade ändå med att jag snyltade lite av Marcus, moget (även om burgarna var sådär McD-vidriga som McD-mat kan vara ibland!).
Väl inne på Globen bestämde vi oss för att dissa förbandet efter att ha lyssnat på honom i typ en halv minut (den mörke killen från Blue var förband, inte så hett kanske!), så i stället tog vi en öl på Globen-baren, vilket antagligen var mycket trevligare än Blue-killen.
Beyoncé däremot var mer än grym!
Öppnnade med Crazy in Love och körde sen party i nästan två timmar på en assnygg scen och hon var så attacksnygg att jag varken visste in eller ut. Helt oustanding. Har svårt att peka på vad som var bäst med konserten, men de personliga höjdpunkterna var nog Get Me Bodied, Destiny's Child-svepet och Irreplaceable (som avslutades i en massiv applåd av alla i publiken som varade i ett par minuter, inte ens Beyoncé verkade fatta vad som hände. Helt jävla magiskt! Även om Irreplaceable i glittrig galaklänning kändes lite wierd). Tyvärr wailade hon bort vissa bra låtar som Listen (som på skiva är en helt outstanding låt) och det var väl lite många perioder där dansarna och musikerna fick agera pausnummer mellan klädbytena, men sånt är småsaker. Konserten rankas definitivt bland de allra bästa jag varit på, speciellt som jag inte hade några speciella förväntningar på konserten.
Fast det uppstod ett skumt "vad händer nu?"-parti innan "extra numret", kunde inte för allt smör i småland komma på vilken låt hon skulle köra för att avsluta konserten, då hon kört igenom alla "hitsen"... Stod mest som ett levande frågetecken innan de körde igång Deja Vu och då trillade poletten ner... Hehe
Kvällen avslutade jag och Marcus på Torget (konsert och öl på Torget visade sig vara en bra kombo efter Scissor Sisters med!) tillsammans med Marcus nya kompis Gustav.
Tanken var att vi skulle ta en öl, men det slutade med ett helt gäng (iofs sa vi att vi skulle ta "en öl" och inte "EN öl", uttrycket "en öl" brukar betyda fler än en)... Satt och snackade om bra musik och konserter och hade det riktigt soft.
Dock lyckades vi missa sista tunnelbanan hem, så det blev nattbuss hem till Västertorp för oss alla tre och det slutade med att vi delade sägn hela gänget (antagligen nåt nytt rekord). Rätt mysigt och ett schysst avslut på en mycket härlig dag!
Moget, jävligt moget att mecka med mig idag!
Först får jag en sido-spark av Andreas under vänster öga under sparringen på träningen idag. Var tvärsäker på att jag skulle få en blåtira och tyckte det var jävligt otajmat eftersom jag åker till Stockholm imorgon (läs torsdag; har inte sovit än!). Fast som tur var har det bara svullnat lite, och det ser inte allt för jävligt ut. Rätt skönt! Tyckte det gjorde att jag var värd en glass (en McFlurry med Dajm och extra chockladsås "för att fetta till det lite extra" som jag sa på McD, med en lätt överviktig familj bredvid. Oops, ungefär!)
Mecket fortsatte hemma. Med ett par timmars uppehåll.
Hade tänkt att koka mig en kopp te och ta en macka medan jag packade och kollade på American Idol. Satte igång vattenkokaren, och all el i köket försvinner. Moget, tänker jag och flyttar ut vattenkokaren i vardagsrummet. Och då slocknar hela lägenheten. Allting bara dör och allt blir typ becksvart. Moget!
Var tvungen att cykla ner till Statoil för att plocka på mig det absolut sista 10A-propp-paketet (och en påse PimPim Hallonbåtar och Geishachoklad som "åh-stackars-mig-vars-proppar-går-mitt-i-natten"-present. I efterhand känner jag att jag skulle skippat chokladen!). Efter lite meck med att byta ut i stort sett ALLA mina proppar, eller åtminstonne testat vilken som var trasig (och ett samtal med mamma på mobilen, där jag i stort sett skällde ut/avreagerade mig på henne för allt meck med proppar som går, proppar som inte funkar och hur jag inte orkade med det där just där, just då, jag skulle ju packa!).
Fast det fixade sig till slut, och jag fick mitt te och jag började packa (är överpackad inför stockholm igen, jag betvilar starkt att jag kommer använde 3 pikér, 2 skjortor och ett gäng t-shirt och långärmade tröjor fram tills på måndag! Moget!) och när jag packat klart ville jag ha en kopp till.
Sätter igång vattenkokaren och proppen går igen (iofs slockande "bara" TVn och lampan i vardagsrummet, men dock!). Fatta att jag blev lack. Fast det var snabbt fixat med en ny propp och inget mer te.
Sitter nu och MSNar med Inger i Colombia. Fatta vad glad jag blev när jag såg att hon var online! Jag saknar henner mycket, det är sjukt hur konstigt det känns att inte kunna studsa ner till butiken när man själv önskar för att säga hej....
På tal om Inger, så läste jag i Usunier-boken att Latinamerikaner har en tendens att avbryta mitt i en konversation för att visa sitt intresse för konversationen. Nåt om Latinamerikaner anser sig kunna tala och lyssna samtidigt eller nåt. Nu förstår jag varför Inger snackar så mycket som hon gör, det är helt enkelt kulturellt betingat! Alltid kul när man kan koppla flum-litteratur till verkliga livet! Haha
Idag har jag inte demonstrerat
Spenderade hela dagen på jobbet och gjorde inte mycket överhuvudtaget. Hade tänkt ta med mig Fredde ner i stan på kvällen och spana på majbålet, men insåg att jag varken hade ork eller lust, så vi stannade hemma istället. Annars var dagen rätt skum, åt typ ingenting på hela dagen. Orkade liksom inte, det enda jag lyckades trycka i mig var ett par bitar för mycket av äppelkakan jag gjorde åt Fredde. Hej bra näringsvärde, liksom (fast okej, äpplen är bra, havre är väl typ fibrer, men massor med socker? Inte bra, inte bra alls!).
Idag har jag inte demonstrerat, som man tydligen ska när det är första maj!
Istället spenderade jag förmiddagen på skolan tillsammans med Aina och vi fixade med B-uppsatsen, har en dispostion och lite tankar om fyllnad just nu. Känns bra!
Hade egentligen tänkt att fika med Tereze idag igen, men hon hade fått förhinder, så jag gjorde några halvdesperata försök att hitta en ny fikakompis på QX, men gav upp lika snabbt som jag började. Ingen (av de två personerna jag frågade) hade lust. Så istälet tog jag mig en promenad själv till Espresso House (vilket tydligen alla andra i Helsingborg också hade gjort. ALLA uteserveringar i HELA Norra Hamnen var knökfulla!) och tog en chai latte to go (krydda med kardemumma och kanel, som enligt han GI-Paulún ska vara superbra. Antioxidanter tydligen. Gott nog!).
Insåg en sak på väg mot Espresso.
Tydligen var det fotbollsmatch på gång i Helsingborg (HIF mot Elfsborg insåg jag senare) och tydligen var det massor av övergrabbiga fotbollskillar på stan. Jag vet inte, men jag har svårt för övergrabbiga skrikiga fotbollskillar som för en massa oväsen. Det är inte min kopp av the liksom. Kanske är det min inre bög som fick spel eller så är jag för mycket av en mjukis för att uppskatta det övergrabbiga fotbollsmanéret. Kan inte riktigt sätta fingret på extakt vad det var jag störde mig på, men det var nåt iaf (fast sen blev det rätt trevligt när Elfsborgsfansen kom men värsta marschorkestern, det tyckte jag var kul!). Troligen det där övergrabbiga och "höhö"-iga som fotbollshuliganer håller på med...