Veckan har handlat om en och samma sak...
Veckan har väl hitintills handlat om en och samma sak: Morgondagens mässa.
Allt har flutit på skitbra. Menyerna blev skitsnygga och väldigt speciella eftersom vi printade dem på papper med lite struktur och band ihop dem med tågvirke (tänk tvinnat rep som luktar). Sen har vi troligen de coolaste broschyrerna, där vi beskriver vårt koncept. De är skrivna i tre spalter, sen ihoprullade och sen fästa med ett sigill (och guldigt julklappslack!). Allt känns galet snyggt och riktigt, riktigt bra! Och hela koncpepet känns genom tänkt, välplanerat och jag tror vi skulle klara ett tre-sekunders-test (du kollar på en sak i tre sekunder, sen ska du direkt komma på vad budskapet i det du kollade var, kan du det, har det du kollade på klarat tre-sekunders-testet!)
Och även om vi gick ett par kronor över budget, och samtidigt har det lett till att den privata ekonomi har fått lite mer bakslag än planerat, är allt fixat och ska bara sättas upp på "rätt" sätt.
Fast jag måste säga att jag är lite nervös inför morgondagen. Men jag vet inte riktigt varför. Hela konceptet känns genomtänkt. jag tror montern kommer bli snygg och jag tror att min "Magnus Stenbock" antagligen kommer skämma ut mig lite, men kommer locka folk till montern. Men samtidigt är det något som gör mig lite orolig, fast som pappa sa "lite oro är bara bra!".
För annars känns det som jag är "on the tops of things".
C-uppsatsämnet är i stort sett spikat, intervjuer och sånt ska bara bokas in, och jag tror att jag och Suzana har en tredje man på gång. Så himla skönt att ha allt sånt fixat redan nu!
Dessutom (om jag för tala lite om min egen förträfflighet) har betygen på den nuvarande kursen hitintills blivit bättre än förväntat, och min VG-chans på den här kursen känns galet stor.
Annars slog det mig en sak igår (15/1).
Hur mycket jag och Carolina Gynning tänker. Jobbade och avslutade en tung jobbkvälll (det är tungt att bygga soffor, speciellt om de meckar och krånglar! Fast Freddes nya röda bäddsoffa blev himla snygg!) med att sitta och kollade på hennes rätt sköna TV-serie (jo, den är ytlig och rätt flamsig, men det är Gynning, det är sån hon är!). Programmet handlade om hur barn var accessoaren för 2008 och hur lattemorsor och lattefarsor (iofs egen tolkning!) pimpade sina ungar i Gucci och andra lyxmärken.
Saken är den att det är precis så jag tänker. Att en unge kan vara en cool accessoar! För enligt min livssplan, som den ser ut just nu ska jag inom säg 10 år ha ett välbetalt jobb och sen skaffa mig en söt unge och pimpa upp efter egna önskemål. Har liksom planerat hur cool lattefarsa jag skulle kunna bli och så vidare. Fast Gucci-mössan för 700 som Gynning köpte till Sigge (ungen som hon lånade!) kändes lite overkill, även om det var en fin mössa! Men galna lyxmärken till en liten unge som snabbt växer ur dem känns bara skumt, men samtidigt, jag skulle vilja ha en unge som var precis lika välklädd som jag planerar att vara! Vet visserligen inte om livsmålet kommer uppfyllas, men det känns på något sätt konstigt, men samtidigt betryggande att det verkar som det finns andra som tänker precis som jag...
Även om tanken är rätt svindlande, på nåt sätt....
Vidare släppte ju jokrarna i Melodifestivalen i dagarna (och jo, det blir en Göteborgsresa och Melodifestivalen live i februari. Tjoho!). Vad ska man säga.
Eskobar har bara en hit och är annars rätt bortglämda. Visserligen är Someone New, duetten med Heather Nova helt fantastisk, men samtidigt, inget man bygger en karriär på. Känns lite "snark". Samma med Niklas Strömstedt. Fast ännu värre. Och Amy Diamond. Shit, jag är lite rädd för Amy Diamond. Hon är för goody-goody och känns lite för omedveten, liksom "hej, jag är 12 och sjunger om värsta hjärtesorgen, men dt värsta jag har upplevt vad gäller hjärta och smärta är när Barbie dumpade Ken", ungefär. Kanske även lite för helylle. Och Carola och Andreas Johnson, de känns bara konstigt, på så många nivåer! Hon är för mycket diva för honom, och han känns lite "hej, jag kan inte få en hit utan schlagern" för henne. Känns felmatchat på nåt sätt. Tror inte det kommer bli någon lyckad duett. Men den som lever får se. Jag har inget emot att ha fel!
Allt har flutit på skitbra. Menyerna blev skitsnygga och väldigt speciella eftersom vi printade dem på papper med lite struktur och band ihop dem med tågvirke (tänk tvinnat rep som luktar). Sen har vi troligen de coolaste broschyrerna, där vi beskriver vårt koncept. De är skrivna i tre spalter, sen ihoprullade och sen fästa med ett sigill (och guldigt julklappslack!). Allt känns galet snyggt och riktigt, riktigt bra! Och hela koncpepet känns genom tänkt, välplanerat och jag tror vi skulle klara ett tre-sekunders-test (du kollar på en sak i tre sekunder, sen ska du direkt komma på vad budskapet i det du kollade var, kan du det, har det du kollade på klarat tre-sekunders-testet!)
Och även om vi gick ett par kronor över budget, och samtidigt har det lett till att den privata ekonomi har fått lite mer bakslag än planerat, är allt fixat och ska bara sättas upp på "rätt" sätt.
Fast jag måste säga att jag är lite nervös inför morgondagen. Men jag vet inte riktigt varför. Hela konceptet känns genomtänkt. jag tror montern kommer bli snygg och jag tror att min "Magnus Stenbock" antagligen kommer skämma ut mig lite, men kommer locka folk till montern. Men samtidigt är det något som gör mig lite orolig, fast som pappa sa "lite oro är bara bra!".
För annars känns det som jag är "on the tops of things".
C-uppsatsämnet är i stort sett spikat, intervjuer och sånt ska bara bokas in, och jag tror att jag och Suzana har en tredje man på gång. Så himla skönt att ha allt sånt fixat redan nu!
Dessutom (om jag för tala lite om min egen förträfflighet) har betygen på den nuvarande kursen hitintills blivit bättre än förväntat, och min VG-chans på den här kursen känns galet stor.
Annars slog det mig en sak igår (15/1).
Hur mycket jag och Carolina Gynning tänker. Jobbade och avslutade en tung jobbkvälll (det är tungt att bygga soffor, speciellt om de meckar och krånglar! Fast Freddes nya röda bäddsoffa blev himla snygg!) med att sitta och kollade på hennes rätt sköna TV-serie (jo, den är ytlig och rätt flamsig, men det är Gynning, det är sån hon är!). Programmet handlade om hur barn var accessoaren för 2008 och hur lattemorsor och lattefarsor (iofs egen tolkning!) pimpade sina ungar i Gucci och andra lyxmärken.
Saken är den att det är precis så jag tänker. Att en unge kan vara en cool accessoar! För enligt min livssplan, som den ser ut just nu ska jag inom säg 10 år ha ett välbetalt jobb och sen skaffa mig en söt unge och pimpa upp efter egna önskemål. Har liksom planerat hur cool lattefarsa jag skulle kunna bli och så vidare. Fast Gucci-mössan för 700 som Gynning köpte till Sigge (ungen som hon lånade!) kändes lite overkill, även om det var en fin mössa! Men galna lyxmärken till en liten unge som snabbt växer ur dem känns bara skumt, men samtidigt, jag skulle vilja ha en unge som var precis lika välklädd som jag planerar att vara! Vet visserligen inte om livsmålet kommer uppfyllas, men det känns på något sätt konstigt, men samtidigt betryggande att det verkar som det finns andra som tänker precis som jag...
Även om tanken är rätt svindlande, på nåt sätt....
Vidare släppte ju jokrarna i Melodifestivalen i dagarna (och jo, det blir en Göteborgsresa och Melodifestivalen live i februari. Tjoho!). Vad ska man säga.
Eskobar har bara en hit och är annars rätt bortglämda. Visserligen är Someone New, duetten med Heather Nova helt fantastisk, men samtidigt, inget man bygger en karriär på. Känns lite "snark". Samma med Niklas Strömstedt. Fast ännu värre. Och Amy Diamond. Shit, jag är lite rädd för Amy Diamond. Hon är för goody-goody och känns lite för omedveten, liksom "hej, jag är 12 och sjunger om värsta hjärtesorgen, men dt värsta jag har upplevt vad gäller hjärta och smärta är när Barbie dumpade Ken", ungefär. Kanske även lite för helylle. Och Carola och Andreas Johnson, de känns bara konstigt, på så många nivåer! Hon är för mycket diva för honom, och han känns lite "hej, jag kan inte få en hit utan schlagern" för henne. Känns felmatchat på nåt sätt. Tror inte det kommer bli någon lyckad duett. Men den som lever får se. Jag har inget emot att ha fel!
Kommentarer
Postat av: Gurv
"Har liksom planerat hur cool lattefarsa jag skulle kunna bli."
I love that!
Trackback