New York äventyren fortsatte...
New York äventyren fortsatte även om de konstanta blogginläggen inte gjorde det...
Tisdagen (25/3) spenderades Downtown, eller till och med utanför Manhattan. Gustav och jag tog oss nämligen ända ner till Brooklyn och kollade in Brooklyn Heights (ett Manhattan i miniformat, utanför Manhattan), på boardwalken och kollade in Manhattans skyline för att sedan ta oss in till det mer "genuina" Brooklyn. Och vilken skillnad det var. Om Brooklyn Heights var ett rätt posh, övre medelklass område hade verkliga Brooklyn mycket mer attityd. Fast det var kul att se den sidan av New York med, den inte fullt så glamourösa!w
Tog sedan subwayen till Meatpacking District och promenerade runt bland de gamla köttfabrikerna och kollade in lite lyxiga butiker. Fast Meatpacking är tydligen inte lika hippt som det en gång var, men kontrasten mellan vissa kvarter som verkligen stank av kött och de hippa restauranger och high-fashion-butiker (var bland annat inne på Jeffrys, en riktigt nice butik med MASSOR av designer märken, som tyvärr inte riktigt matchade någon av våra plånböcker!).
Efter en fika på Starbucks (en Grande Soya Latte som vanligt!) tog vi oss in till Soho för ännu mer butiksspaning. Höll oss visserligen igen till de mer exklusiva märken, som Marc Jacobs, Prada, Paul Smith för att nämna några. Igen, inte riktigt min plånbok (även om det till slut blev en grå, stickad tröja från Hilfiger Demin) men det var kul att drömma lite. Och Soho var ett riktigt schysst område, även om det bohemiska det blivit känt för har fått ge vika för mer exklusivt leverne...
Avslutade hänget i Soho med äta mac-and-cheese på superschyssta hotellet Soho Grand (egentligen lite utanför prisklassen det med, men det är väl aldrig fel att lyxa till saker och ting ibland!) och låtsades vara businessmän, men vår bluff gick nog inte igenom, vi skrattade för mycket!
Avslutade kvällen med lite fest i lägenheten. Det var Gustav och jag tillsammans med Paulina, Carlos och Louise (som alla pluggade på Berkeley College). Drack lite vin, snackade om högt och lågt och hamnade sen i baren mitt-emot. Där stötte vi på en skitskön glidare vid namn Barry,en äldre herre som var sjuukt lik skådisen Gary Busey. Efter att ha snackat in sig hos honom (minns inte vem som snackade) började han bjuda på Cosmos för att han tydligen "fyllde år". Fast det bästa var att Barry försökte ta en springnota, och låta oss betala våra bjuddrinkar, men tji fick han. Otroligt skön New York-typ det där! I det stora hela, en mycket skön fest...
Fast konsekvenserna kändes av på onsdagen (26/3).
Men det hindrade inte mig för att ännu en vända på stan, trots att det soliga vårvädret för dagen var utbytt mot mulet väder, fast den här gången solo, eftersom Gustav var för bakis. Tog subwayen ner till Times Square, men insåg snabbt mitt misstag. För visst, Times Sq fyller en turistfunktion, och det är sjukt känt, men just därför kryllar det av turister, överallt. Galet. Försökte istället hitta Abercrombie & Fitch-butiken på 5th Ave, men kom inte längre än till H&M innan jag insåg att det var lite för ljust ute för mina ögon (jo, det var tisdagen som gjorde sig påmind!), och köpte ett par nya solglasögon. Tog mig sen tillbaka, via bland annat Parsons School for Design (hej Project Runway!) till Times Sq och gjorde en avvikare till Broadway och strosade mellan alla teatrar (för att få lite inspiration, Gustav och jag hade nämligen snackat om att eventuellt se en show!), och det fanns mycket som verkade lovande.
Bestämde mig sen för att promenera hem. Vilket visade sig vara mindre genomtänkt än väntat. För man blir rätt trött av att promenera nästan 40 kvarter (samtidigt är det väldigt schysst att New York är så logiskt uppbyggt, iaf om man vet var man är och var man är på väg!). Men jag fick en rätt givande bild av hur mycket New York skiljer sig från kvarter från kvarter (eller iaf en djupare bild av det!).
Tog en kort avstickare till Columbus Circle, och kollade in butikerna i Times Warner Center, men insåg att det är svårt att shoppa när jag glömt plånboken hemma! Väl hemma, efter en promenad på kanske 2 timmar, däckade jag rätt hårt med värkande fötter.
På torsdagen (27/3) lämnade Gustav och jag New York helt och hållet.
För klockan 4 på morgonen satte vi oss på en fyra timmar lång Greyhoundbuss-resa mot Washington DC. Lite väl tidigt kanske, men tack och lov somnade vi både nästan direkt och vaknade upp framme i Washington.
Annars handlade dagen om turistande i huvudstaden. Efter frukost på Ollie's Trolly (ett rätt schysst 50-tals diner!) gjorde vi turistattraktionerna, som Washington Monument (obelisken), Smithsonian Air & Space Museum (kollade bara några utställningar, tog sen en kaffe på McDonald's), Lincoln Memorial, Capitol Hill, Vita Huset (vi såg det bara utifrån, tydligen behöver man tillåtelse från ambassaden för att få en visning inne på området!) och Arlington Cementary (en sjukt stor kyrkogård för personer som vara viktiga för USA. Såg bland annat JFK och Jackie O's grav). Och efter nästan 8 timmars turistande blir man sjukt trött i fötterna, och Edwin blir lite tjurig... Fast det löste vi med lite Kina-mat i Washingtons Chinatown.
Och efter maten och det politiska turistandet kände Gustav och jag att vi gjort tillräckligt av Washington, och ville hem till Manhattan, och lyckades nästla oss in på en tidigare buss.
Och den här gången var bussturen hem mer underhållande. För bakom oss i bussen satt värsta sköna ghettobruden (vi var typ de enda vita på bussen hem, bara det var en upplevelse!). Först klagade högt och ljudligt hon på allting från att bussen luktade "old ass", att det var Doritos på golvet och att pizzan hon köpte efter att ha övertalat busschaffisen att stanna var kass. Och tydligen var hon på probation för någon droggrej i South Carolina, och skulle träffa någon snubbe i New York som skulle skämma bort henne. Hysteriskt rolig kvinna!
Sen var hennes gäng sjukt roliga, alla var superghetto. Till och med den lilla söta tvååringen med jätteafro som väste fram ett "Don't look at me" när man kollade på honom, varvid hans storebror (?) säger "Don't be so gangsta". Sammantaget, väldigt underhållande!
Fredagen (28/3) handlade igen om häng på Manhattan. En väldigt chill dag.
Gustav tog mig och Paulina och fikade på Yaffa Cafe på St Marks Place. Ett skitskönt, superkitschigt flumcafé på Lower East Side, med väldigt goda mackor. Faktiskt ett rätt skönt avbrott från allt kommersiella Starbucksandet.
Promenerade sen en sväng på 5th Ave, och Gustav och jag besökte Abercrombie & Fitch-butiken. Där jag insåg att det var en jobbigare butik att vistas i än vad jag trodde. Jo, ryktet om de modellsnygga säljarna stämde, men den nersläckta miljön och den pulserande klubbmusiken kändes inte som någon rogivande shoppingupplevelse, utan var mest stressande (musiken i säg hade jag iofs inget emot, bara fel miljö liksom!). Fick iaf med mig en t-shirt från butiken.
Mötte sen upp Paulina på Times Sq för att besöka AMC-biografen för andra gången under veckan. Denna gång såg vi filmen 21, om black jack spelande MIT-studenter. Rätt okej film, även om det kändes som det var mer yta än innehåll och väldigt mycket Hollywood i filmen (det jag minns mest var iofs en assnygg grå Gucci-kostym, är lite sucker för lyx!). Efter filmen avslutade vi med vin och amerikansk pizza hemma på Upper West, väldigt skönt med en chill dag faktiskt.
Och på lördagen (29/3) fortsatte upptäcksfärden av Manhattan.
Tog subwayen till Wall Street (som var kavlugn denna lördag, inte så konstigt kanske?) och promenerade sen ner till South Sea Port och kollade in Brooklyn skyline (motsatt vy än den från The Heights!). Gjorde även ett besök i A&F-butiken där, som var mycket mindre hysterisk än den på 5th Ave, och köpte mig ännu en t-shirt och en grå hoodtröja. Och personalen var nästan snyggare i Sea Port. Fick speciellt upp ögonen för en blond säljare, som Gustav påpekade var sjukt lik mig (hej narcissist!), fast det är väl kanske det jag vill ha? En kopia av mig själv... Haha!
Mötte sen upp ännu fler av Gustavs internationella kursare, denna gång Julia från Korea och Paulina och Carlos, för att äta koreansk mat i Korea Town (var annars hittar man den bästa koreanska maten?) och det var sjukt gott. Extra kul var det också att Julia beställde allt på koreanska, men vad gör man inte för att få extra bra service? Hehe. Avslutade dagen med att bjuda in Carlos och Paulina för dricka drinkar hemma i lägenheten på Upper West Side. Det var egentligen tänkt att vi skulle till Avalon (en klubb som är inhyst i en kyrka!), men feststämningen infann sig riktigt aldrig, så det blev hemmakväll istället.
Söndagen (30/3) blev sen en aktiv dag.
Efter sjuka goda Blueberry & White Chocolate-scones tog Gustav och jag en promenad genom Central Park och mötte upp Paulina utanför Apple Store på 5th Ave. Väl där slog både jag och Paulina till på varsin IPod Nano (jag köpte en blå 8 Gb och Paulina en röd från Project Red-serien). Därefter skiljdes vi tillfälligt åt, Paulina gick hem till sig för att städa lägenheten medan Gustav och jag tog oss till Bloomingdales och shoppade underkläder. Det blev breifs för hela slanten, ett par Calvin Klein och två par 2xist. Sjukt snygga, och billiga. Dels eftersom de gav oss 11% internationell rabatt och dessutom var vissa av paren nersatta i pris. Mycket bra! Efter shoppingen promenerade Gustav och jag ner till Midtown, mötte upp Paulina och käkade väldigt god sushi i hennes lägenhet. En enrummare med "Carrie-garderober" och hur mycket potential som helst, som Paulina tyvärr inte utnyttjade.
Efter att ha hängt lite och kollat på slutet av Spindelmannen hemma hos Paulina tog Gustav och jag oss bort till Times Sq för att ta en Starbucks och sen röra oss mot Minskoff Theatre för att kolla på Disneymusikalen av Lejonkungen. Och herregud vilken upplevelse det var. Sjukt snygg musikal av typ den bästa Disneyfilmen ever, alla var jätteduktiga och hela scenografin var skitsnygg. Lyckades liksom fånga känslan från filmen med väldigt enkla medel, och det gillar vi! Satt med gåshud och nostalgiska glädjertårar mest hela föreställningen, så bra var det. Att sen den kvinnliga hyenan påminde i sitt sätt om ghettobruden på bussen från Washington gjorde bara showen roligare.
Mötte sen upp Dani på Starbucks på mittemot AMC-biografen och snackade lite med honom, även om både Gustav och jag var rätt speedade efter föreställningen (gick och nynnade på sångerna hela tiden). Gav Dani lite New York-tips och snackade lite allmänt om hur sjukt det egentligen var att träffas bara sådär, på Starbucks, på Times Sq, i New York. Av alla platser i världen.
Och måndagen (31/3) var min sista dag i New York. Och New York verkade känna av det, för det regnade HELA dagen!
Spenderade förmiddagen ensam eftersom Gustavs vårlov var över, och han var tvungen att vara i skolan. Så jag spenderade morgonen med att besöka posten för att köpa frimärken och skicka mina vykort (bättre sent än aldrig). Jagade sen runt halva 5th Ave på jakt efter ett par vita Converse i rätt storlek (tydligen är mans storleken 6,5 ovanlig...). Fast jag måste säga att personalen på Footlocker är sjukt hjälpsam, för även om de inte hade min storlek, så ska de ha cred för försöken att "lösa" sko-problemet med sulor och gud vet vad. Fast jag gillar det där, att vara hjälpsam som butikspersonal. Att de fatta det där med att vara service-minded. Trots det slutade det med att min säljare tipsade om en annan skoaffär (då min storlek typ bara fanns i Harlem!) där jag kunde hitta skorna, men avslutade med ett "Don't tell my manager"...
Så efter hennes tips köpte jag mina vita Converse i en helt annan butik, där iofs personalen inte var lika hjälpsam...
Mötte sen upp Gustav utanför hans skola och vi tog en indisk avskedslunch på Upper West Side. Hela dagen kändes väldigt konstig och det känns som jag kommer sakna New York, och Gustav sjukt mycket.
Men jag lovar, jag kommer tillbaka! Var så säker på det!