Brons-slagsmål, softa söndagar, kassa träningar och måndags-bio!
Lördagen blev en händelsrik dag, även om det blev väldigt få sömntimmar.
För typ halv 6 på lördagsmorgonen (hungrig och trött som vanligt, men som sagt, det är en del av min "rutin") bar det av mot Novembercupen i Skövde (vägen upp var förresten galet snygg. Det hade lagt sig ett tunt snötäcke på allt norr om typ Markaryd, och det såg så vintrigt och fint ut att man blev helt varm i själen! En väldig kontrast till ett klassiskt vintergrönt Skåne!).
Hursomhaver. Tävlingen blev inte allt för lyckad för min del. För det första kände jag mig allmänt opepp på att tävla redan när jag anmälde mig och väl på tävlingen byttes opeppheten ut mot extrem nervositet. Nervositet som för en gång skull inte vände till positiv engergi, som det brukar när ajg väl står i ringen. Galet konstigt. Försökte dessutom plugga under dagen, men insåg rätt snabbt att det var rätt lönlöst. Mycket eftersom litteraturen var så urbota tråkig att hälften skulle vara nog... Men inte ens Café lyckades jag komma mig för att läsa, utan fastnade mest i modereportagen (som visserligen var rätt coola!)... Föll speciellt för deras business-suit-reportage! Visade assnygga kostymkombinationer där de matchade slipsen med näsduken i bröstfickan som i sin tur matchas med strumporna och eventuella andra accessoarer! Galet snyggt. Om jag någongång blir kostymnisse ska det definitivt bli min grej!
Gick iaf två matcher (var på grund av rankingen direkkvalicificerad till semifinal!) under tävlingen.
Mötte i första matchen mot Alex från Ängelholm. Gjorde i mitt tycke en av mina absolut sämsta matcher på mycket, mycket länge. I första ronden kände jag mig seg, opepp och blev frusterad över att ingenting verkade funka som jag ville. Fast värst av allt var att kände jag att jag inte hade roligt, vilket är den primära anledningen till att jag överhuvudtaget håller på och tävlar, och ville liksom inte in och kriga och kämpa som jag brukar (och enligt Janeth syntes frusationen över detta rätt tydligt i mina ögon, även om hon tyckte att jag glimrade till i min "vanliga" stil lite ibland!). Andra ronden gick ungefär som den första, med det undantaget att jag kände att jag gav upp och slutade kämpa någonstans i mitten av ronden. Given förlust (gratulerade tillochmed Alex INNAN domslutet. Så dåligt gick det! Fanns inte en chans på kartan att jag skulle vunnit den matchen...), och en grym besviken Edwin efteråt (med starka funderingar på varför jag håller på och tävlar med kickboxningen överhuvudtaget).
Men lite som plåster på såren fick jag gå en match om tredje pris.
Och på nåt vänster lyckades jag ladda om, peppa upp mig själv (via glad musik (tänk pophouse ala Velvet, Cascada och sånt) och en mentalitet om att "jag skiter hur det går, bara jag har roligt") och faktiskt gå in och ha roligt i ringen. Ingen snygg fighting visserligen, men det kändes som jag hade roligt iallafall. Vid domslutet trodde jag emellertid att min motståndare vunnit, och blev jätteöverraskad när sekretariatet utropade mig som vinnare (fick höra sen att jag vann på en "renare" stil. Tydliga tekniker ska enligt poängdomaransvarige premieras, och det kan jag hålla med om!). Så det blev en liten bronsplakett att lägga till samlingen! En halvseger ungefär!
För resten av klubben gick det bättre.
Katta plockade vann sin semi, och höll rätt jämna steg med Therese i finalen men förlorade och fick ett silver, Marcus plockade också hem ett silver och Tony tog guld i sin viktklass. Med andra ord, ännu en tävling där alla deltagare från klubben tar med sig en medalj hem! Bravo oss!
Så om man bortser från de halvdåliga prestationerna från min sida, så var faktiskt dagen rätt soft.
Mycket eftersom Katta bakat mumsiga kanelbullar med äpple som man krängde ett helt gäng och Janeth hade med sig galet goda typ-white-chocolate-chip-cookies som Jenny bakat. Kanske inte det bästa att äta under en tävling, men gott var det iallafall!
Avslutning med McDonalds i Jönköping (där mupparna glömde bort min burgare så jag fick vänta, men det ledde till en kul diskussion om hur screwed man blir i Sverige om man typ får fjädrar på sina HotWings, iaf jämfört med USA), långa diskussioner i bilden och en avslutning med ett glas vin framför datorn (skulle egentligen druckit vin med Jenny, men vi ställde in det för att det blåste för mycket!) gjorde att dagen kändes rätt bra till slut.
Söndagen blev en rätt soft dag inledningsvis, även om jag fortfarande var en aning besviken på min presation.
Jobbade och gick dubbelt tillsammans med Cecilia, en ny assistent, som även gick brevid när Fredde var skadad/hade ont i höstas. Mycket trevligt var det, mest att ha någon att snacka med om allt möjligt mellan himmel och jord medan man jobbar. Det är väl det som är nackdelen med mitt assistent-jobb. Att det lätt blir mycket ensamarbete och ofta väldigt enkel kommunikation. Kanske därför jag tycker att det är så skönt att få lite sällskap ibland, och att ha någon som man kan föra en konversation med. Det blir ju så lätt monolog när det gäller snack med Fredde...
Fast på kvällen blev det lite sämre (igen).
Tänkte träna, och såhär i efterhand var det ett rätt dåligt beslut. Var galet seg i benen och lyckades knappt skrapa ihop tillräckligt mycket pepp för att lyfta benen när jag sparkade, vilket ledde till otroligt, pinsamt dåliga sparkar, utan någon som helst kraft, från mitt håll. Vilket självklart gjorde mig väldigt frustrerad (gillar som sagt inte när träningen inte går som jag själv vill! Och samma "jag tycker itne det här är roligt"-känsla uppkom, med samma tankar som på tävlingen i lördags. Vilket i sin tur störde min prestation ännu mer!). Boxningen gick däremot bra, vilket boostade mig en aning iaf. Hobbyanlytikern inom mig trodde att de handlade om att jag pressa kroppen för hårt de senaste dagarna, och inte gett den möjlighet att vila. Fast sen kom frågan upp om vila är det jag vill. Tycker om mina löparrundor och brukar tycka om kickboxningen!
Saker och ting vände sen igen på kvällen.
Mycket tack vare påsen med kanelbullar som jag fick av systern efter träningen (och lyckades äta upp halva påsen under söndagskvällen) och den choklad Brownie som jag köpt på mig tidigare under dagen i kombination med att Sagan om Ringen gick på TV3 (även om jag, enligt min vana trogen, lyckades somna de sista minuterna av filmen. Bravo Edwin!). Bra film och onyttigheter gör alltid underverk när det gäller att förbättra humöret!
Fast måndagen började dåligt.
Vaknade på lite halvdåligt, "jag orkar ingenting, jag bryr mig inte"-humör, vilket inte direkt förbättrades när jag kom till skolan och insåg att den första av dagens två föreläsningar var inställd (vi var ett ambitiöst gäng som alla missat den informationen!). Ännu mer irriterad än när jag vaknade tog jag en runda på stan på nån timme (var och är fortfaramde på jakt efter en mörkgrå, tänk antracitgrå, gärna kabelstickad polo med halvstor krage. Fast såklart, tji har jag fått, så här långt!), innan jag bestämde mig för att skita i andra föreläsningen (vilken jag senare hörde var onödig, så det var lika bra!) och åka hem och försöka plugga hemma istället.
Sagt och gjort.
Väl hemma satte jag mig i soffan, öppnar upp böckerna och börjar läsa... i kanske en halvtimme innan jag somnar och sover en timme. Bravo Edwin. Fast det är väl bättre att sova hemma på soffan än i föreläsningssalen kan jag tycka. För det kändes som jag somnade för att jag hade sovit för lite och var trött (och därmed irriterad!), inte för att boken var tråkig!
Insåg redan där att jag inte skulle få nåt vettigt pluggat alls, utan drog ut och sprang en runda istället, för att sen ta mig in till Helsingborg och kolla på Pixars Ratatouille på bio (filmen var en sådär lagom skön underhållning. Igen, ingen Hitta Nemo och kanske lite för våldsam för min smak (tänker speciellt på inledningsscenerna med hagelbössan!), men helt klart en film som håller Pixars genomgående höga standard! Speciellt kul var det att akademiker-token inom mig satt och funderade rätt mycket om agerande i frontstage och backstage under filmen, vilket fick mig att uppskatta den lite extra...), så dagen avslutades på ett skönt sätt. Och det är ju alltid trevligt!
För typ halv 6 på lördagsmorgonen (hungrig och trött som vanligt, men som sagt, det är en del av min "rutin") bar det av mot Novembercupen i Skövde (vägen upp var förresten galet snygg. Det hade lagt sig ett tunt snötäcke på allt norr om typ Markaryd, och det såg så vintrigt och fint ut att man blev helt varm i själen! En väldig kontrast till ett klassiskt vintergrönt Skåne!).
Hursomhaver. Tävlingen blev inte allt för lyckad för min del. För det första kände jag mig allmänt opepp på att tävla redan när jag anmälde mig och väl på tävlingen byttes opeppheten ut mot extrem nervositet. Nervositet som för en gång skull inte vände till positiv engergi, som det brukar när ajg väl står i ringen. Galet konstigt. Försökte dessutom plugga under dagen, men insåg rätt snabbt att det var rätt lönlöst. Mycket eftersom litteraturen var så urbota tråkig att hälften skulle vara nog... Men inte ens Café lyckades jag komma mig för att läsa, utan fastnade mest i modereportagen (som visserligen var rätt coola!)... Föll speciellt för deras business-suit-reportage! Visade assnygga kostymkombinationer där de matchade slipsen med näsduken i bröstfickan som i sin tur matchas med strumporna och eventuella andra accessoarer! Galet snyggt. Om jag någongång blir kostymnisse ska det definitivt bli min grej!
Gick iaf två matcher (var på grund av rankingen direkkvalicificerad till semifinal!) under tävlingen.
Mötte i första matchen mot Alex från Ängelholm. Gjorde i mitt tycke en av mina absolut sämsta matcher på mycket, mycket länge. I första ronden kände jag mig seg, opepp och blev frusterad över att ingenting verkade funka som jag ville. Fast värst av allt var att kände jag att jag inte hade roligt, vilket är den primära anledningen till att jag överhuvudtaget håller på och tävlar, och ville liksom inte in och kriga och kämpa som jag brukar (och enligt Janeth syntes frusationen över detta rätt tydligt i mina ögon, även om hon tyckte att jag glimrade till i min "vanliga" stil lite ibland!). Andra ronden gick ungefär som den första, med det undantaget att jag kände att jag gav upp och slutade kämpa någonstans i mitten av ronden. Given förlust (gratulerade tillochmed Alex INNAN domslutet. Så dåligt gick det! Fanns inte en chans på kartan att jag skulle vunnit den matchen...), och en grym besviken Edwin efteråt (med starka funderingar på varför jag håller på och tävlar med kickboxningen överhuvudtaget).
Men lite som plåster på såren fick jag gå en match om tredje pris.
Och på nåt vänster lyckades jag ladda om, peppa upp mig själv (via glad musik (tänk pophouse ala Velvet, Cascada och sånt) och en mentalitet om att "jag skiter hur det går, bara jag har roligt") och faktiskt gå in och ha roligt i ringen. Ingen snygg fighting visserligen, men det kändes som jag hade roligt iallafall. Vid domslutet trodde jag emellertid att min motståndare vunnit, och blev jätteöverraskad när sekretariatet utropade mig som vinnare (fick höra sen att jag vann på en "renare" stil. Tydliga tekniker ska enligt poängdomaransvarige premieras, och det kan jag hålla med om!). Så det blev en liten bronsplakett att lägga till samlingen! En halvseger ungefär!
För resten av klubben gick det bättre.
Katta plockade vann sin semi, och höll rätt jämna steg med Therese i finalen men förlorade och fick ett silver, Marcus plockade också hem ett silver och Tony tog guld i sin viktklass. Med andra ord, ännu en tävling där alla deltagare från klubben tar med sig en medalj hem! Bravo oss!
Så om man bortser från de halvdåliga prestationerna från min sida, så var faktiskt dagen rätt soft.
Mycket eftersom Katta bakat mumsiga kanelbullar med äpple som man krängde ett helt gäng och Janeth hade med sig galet goda typ-white-chocolate-chip-cookies som Jenny bakat. Kanske inte det bästa att äta under en tävling, men gott var det iallafall!
Avslutning med McDonalds i Jönköping (där mupparna glömde bort min burgare så jag fick vänta, men det ledde till en kul diskussion om hur screwed man blir i Sverige om man typ får fjädrar på sina HotWings, iaf jämfört med USA), långa diskussioner i bilden och en avslutning med ett glas vin framför datorn (skulle egentligen druckit vin med Jenny, men vi ställde in det för att det blåste för mycket!) gjorde att dagen kändes rätt bra till slut.
Söndagen blev en rätt soft dag inledningsvis, även om jag fortfarande var en aning besviken på min presation.
Jobbade och gick dubbelt tillsammans med Cecilia, en ny assistent, som även gick brevid när Fredde var skadad/hade ont i höstas. Mycket trevligt var det, mest att ha någon att snacka med om allt möjligt mellan himmel och jord medan man jobbar. Det är väl det som är nackdelen med mitt assistent-jobb. Att det lätt blir mycket ensamarbete och ofta väldigt enkel kommunikation. Kanske därför jag tycker att det är så skönt att få lite sällskap ibland, och att ha någon som man kan föra en konversation med. Det blir ju så lätt monolog när det gäller snack med Fredde...
Fast på kvällen blev det lite sämre (igen).
Tänkte träna, och såhär i efterhand var det ett rätt dåligt beslut. Var galet seg i benen och lyckades knappt skrapa ihop tillräckligt mycket pepp för att lyfta benen när jag sparkade, vilket ledde till otroligt, pinsamt dåliga sparkar, utan någon som helst kraft, från mitt håll. Vilket självklart gjorde mig väldigt frustrerad (gillar som sagt inte när träningen inte går som jag själv vill! Och samma "jag tycker itne det här är roligt"-känsla uppkom, med samma tankar som på tävlingen i lördags. Vilket i sin tur störde min prestation ännu mer!). Boxningen gick däremot bra, vilket boostade mig en aning iaf. Hobbyanlytikern inom mig trodde att de handlade om att jag pressa kroppen för hårt de senaste dagarna, och inte gett den möjlighet att vila. Fast sen kom frågan upp om vila är det jag vill. Tycker om mina löparrundor och brukar tycka om kickboxningen!
Saker och ting vände sen igen på kvällen.
Mycket tack vare påsen med kanelbullar som jag fick av systern efter träningen (och lyckades äta upp halva påsen under söndagskvällen) och den choklad Brownie som jag köpt på mig tidigare under dagen i kombination med att Sagan om Ringen gick på TV3 (även om jag, enligt min vana trogen, lyckades somna de sista minuterna av filmen. Bravo Edwin!). Bra film och onyttigheter gör alltid underverk när det gäller att förbättra humöret!
Fast måndagen började dåligt.
Vaknade på lite halvdåligt, "jag orkar ingenting, jag bryr mig inte"-humör, vilket inte direkt förbättrades när jag kom till skolan och insåg att den första av dagens två föreläsningar var inställd (vi var ett ambitiöst gäng som alla missat den informationen!). Ännu mer irriterad än när jag vaknade tog jag en runda på stan på nån timme (var och är fortfaramde på jakt efter en mörkgrå, tänk antracitgrå, gärna kabelstickad polo med halvstor krage. Fast såklart, tji har jag fått, så här långt!), innan jag bestämde mig för att skita i andra föreläsningen (vilken jag senare hörde var onödig, så det var lika bra!) och åka hem och försöka plugga hemma istället.
Sagt och gjort.
Väl hemma satte jag mig i soffan, öppnar upp böckerna och börjar läsa... i kanske en halvtimme innan jag somnar och sover en timme. Bravo Edwin. Fast det är väl bättre att sova hemma på soffan än i föreläsningssalen kan jag tycka. För det kändes som jag somnade för att jag hade sovit för lite och var trött (och därmed irriterad!), inte för att boken var tråkig!
Insåg redan där att jag inte skulle få nåt vettigt pluggat alls, utan drog ut och sprang en runda istället, för att sen ta mig in till Helsingborg och kolla på Pixars Ratatouille på bio (filmen var en sådär lagom skön underhållning. Igen, ingen Hitta Nemo och kanske lite för våldsam för min smak (tänker speciellt på inledningsscenerna med hagelbössan!), men helt klart en film som håller Pixars genomgående höga standard! Speciellt kul var det att akademiker-token inom mig satt och funderade rätt mycket om agerande i frontstage och backstage under filmen, vilket fick mig att uppskatta den lite extra...), så dagen avslutades på ett skönt sätt. Och det är ju alltid trevligt!
Kommentarer
Postat av: Mikaeladriana
Keep up these useful pieces.
Trackback