Annars har veckan varit lite sådär...
Kom precis hem från Helsingborg.
Har varit ute och festat tillsammans med Inger, Tereze, Andrea och Anna och hennes killkompis (Jocke?). Hamnde på Tivoli efter en mycket kul förfest i butiken. Tivoli kändes väl sådär kul, musiken kändes sådär kul, folket kändes sådär kul. Sneade på hela grejen överlag och bestämde mig tidigt för att lämna stället.
Förfesten däremot var riktigt kul, var väl inte superpepp på att gå ut inledningsvis, vilket gjorde det skönt att få träffa folk. Speciellt kul var det att Tereze var nere i Skåne och träffa henne (har inte setts sen typ senast i Halmstad!) och sen att få träffa Anna igen för första gången sen Johanna Eliasson flyttade till Dalarna, vilket var ungefär 1000 år sedan känns det som! Vi Youtubade bra musik som Mika och Pet Shop Boys och Electric Six (jo, jag lobbar fortfarande för att det ordet ska anammas!) och tog poseiga bilder (mest jag, Tereze och Inger iaf. Blev en del nya potentiella MSNbilder!) och drack allt för mycket vin (tydligen tömde vi en och halv bag-in-box på fyra pers. Oops!) och hade bara så himla trevligt!!! Sen fick jag träfffa Ingers nya kompis Stephan också, och han verkar vara en sympatisk och skön kille (även om Tereze och han halvsneade på varandra!).
Annars har veckan varit lite sådär.
Har inte hittat på något som kan sägas vara speciellt, har haft varken lust eller ork. Har varit lite nerstämd på grund av Vitens bortgång. Det har känts som något har saknats hela veckan och jag har inte varit alltför intresserad av varken sociala kontakter som att vara i skolan som i att engagera mig över lag. Har även gråitit en del, i tisdagsnatt grät jag mig till sömns för att jag saknade honom så. Grät även en del under Grey's i onsdag, mest avsnittet som handlade om att Izzie sörjde Denny. Kände igen mig i henne...
Men nu känns det bättre.
Hade en lång pratstund om saknaden efter Viten och allmänna känlsor kring det tillsammans med Katta efter träningen i onsdags, talade mycket om att det var okej att sakna Viten och vara ledsen, vilket kändes jätteskönt. I torsdags besökte jag veteriänären för att få svar på några av mina frågor. Hade fått en fix idé om att dem på veterinären inte behandlade Viten respektfullt efter han blivit avlivad (fick sjuka tankar om scenarion som dem i Fyra nyanser av brunt och det löpande bandet!), men fick berättat för mig att de behandlade alla avlivade djur med största respekt, vilket var väntat men kändes samtidigt väldigt skönt att höra. Det gjorde det enklare att acceptera, eftersom känslan av att lämna honom hos veterinären var nog det allra jobbigaste med själva avlivningen.
Sen jobbade jag i torsdags och Fredde var på ett superbra humör, vilket gjorde det mycket enklare att få tankarna på annat håll. Eller jag försökte åtminstonne. Av någon anledning kallade jag Fredrik Svarten hela kvällen. Förstår inte riktigt hur det hängde ihop.... Men det var givande om inget annat....
Har även varit ett par gånger hos föräldrarna för att kolla hur Svarten tar sin brors död.
Han verkar må bra som nybliven ensamkatt, även om han tydligen kollat efter Viten under vissa situationer. Som när han gått och lagt sig tillsammans med mamma ´har han kollat mot dörren och liksom undrat "var är Viten?"
Nu borde jag dock sova en stund. Jobbar imorgon och borde vara pigg och trevlig tills dess!
Har varit ute och festat tillsammans med Inger, Tereze, Andrea och Anna och hennes killkompis (Jocke?). Hamnde på Tivoli efter en mycket kul förfest i butiken. Tivoli kändes väl sådär kul, musiken kändes sådär kul, folket kändes sådär kul. Sneade på hela grejen överlag och bestämde mig tidigt för att lämna stället.
Förfesten däremot var riktigt kul, var väl inte superpepp på att gå ut inledningsvis, vilket gjorde det skönt att få träffa folk. Speciellt kul var det att Tereze var nere i Skåne och träffa henne (har inte setts sen typ senast i Halmstad!) och sen att få träffa Anna igen för första gången sen Johanna Eliasson flyttade till Dalarna, vilket var ungefär 1000 år sedan känns det som! Vi Youtubade bra musik som Mika och Pet Shop Boys och Electric Six (jo, jag lobbar fortfarande för att det ordet ska anammas!) och tog poseiga bilder (mest jag, Tereze och Inger iaf. Blev en del nya potentiella MSNbilder!) och drack allt för mycket vin (tydligen tömde vi en och halv bag-in-box på fyra pers. Oops!) och hade bara så himla trevligt!!! Sen fick jag träfffa Ingers nya kompis Stephan också, och han verkar vara en sympatisk och skön kille (även om Tereze och han halvsneade på varandra!).
Annars har veckan varit lite sådär.
Har inte hittat på något som kan sägas vara speciellt, har haft varken lust eller ork. Har varit lite nerstämd på grund av Vitens bortgång. Det har känts som något har saknats hela veckan och jag har inte varit alltför intresserad av varken sociala kontakter som att vara i skolan som i att engagera mig över lag. Har även gråitit en del, i tisdagsnatt grät jag mig till sömns för att jag saknade honom så. Grät även en del under Grey's i onsdag, mest avsnittet som handlade om att Izzie sörjde Denny. Kände igen mig i henne...
Men nu känns det bättre.
Hade en lång pratstund om saknaden efter Viten och allmänna känlsor kring det tillsammans med Katta efter träningen i onsdags, talade mycket om att det var okej att sakna Viten och vara ledsen, vilket kändes jätteskönt. I torsdags besökte jag veteriänären för att få svar på några av mina frågor. Hade fått en fix idé om att dem på veterinären inte behandlade Viten respektfullt efter han blivit avlivad (fick sjuka tankar om scenarion som dem i Fyra nyanser av brunt och det löpande bandet!), men fick berättat för mig att de behandlade alla avlivade djur med största respekt, vilket var väntat men kändes samtidigt väldigt skönt att höra. Det gjorde det enklare att acceptera, eftersom känslan av att lämna honom hos veterinären var nog det allra jobbigaste med själva avlivningen.
Sen jobbade jag i torsdags och Fredde var på ett superbra humör, vilket gjorde det mycket enklare att få tankarna på annat håll. Eller jag försökte åtminstonne. Av någon anledning kallade jag Fredrik Svarten hela kvällen. Förstår inte riktigt hur det hängde ihop.... Men det var givande om inget annat....
Har även varit ett par gånger hos föräldrarna för att kolla hur Svarten tar sin brors död.
Han verkar må bra som nybliven ensamkatt, även om han tydligen kollat efter Viten under vissa situationer. Som när han gått och lagt sig tillsammans med mamma ´har han kollat mot dörren och liksom undrat "var är Viten?"
Nu borde jag dock sova en stund. Jobbar imorgon och borde vara pigg och trevlig tills dess!
Kommentarer
Trackback