...just a blog, just an ordinary blog...

Om fredagen var en soft chill dag, var lördagen, well, inte så lyckad.
Spenderade i stort sett hela förmiddagen för mig själv. Gick på stan, kollade lite i butiker samt jagade efter en svart Resteröds-t-shirt som den jag köpte i Halmstad (men fick tyvärr inget napp!). Det skulle väl varit en helt okej aktivitet om det inte hade småregnat hela tiden. Det ledde till att jag gav upp rätt snabbt och allt jag lyckats köpa var en svart-vit-typ-palestina sjal från UrbanOutfitters. Tog mig hem till "hemmet" och sov nån timme, vilket var rätt skönt. Jag borde kanske inför nap-time som daglig grej? Att sova typ en timme varje eftermiddag, det vore himla soft!

På lördags kvällen vankades det förfest hemma hos Gnutte (en förfest som jag helt skupellöst bjudit in mig själv till. Man får göra så ibland). Vi blev ett litet soft gäng som satt och drack vin och lyssnade på musik via sk Gnutt-TV (eller Apple TV som det egentligen kallas, men lite teknik-nörds-coolt var det faktiskt! Även om Youtube-funktionen sög rätt kraftigt ibland!) och snackade. Inget out of the ordinary iofs, men definitivt inget nerköp. Men jag fick "varför?"-frågan när boende kom på fråga. Tydligen är det okej att höra med herr Ringqvist om Stockholmsönskan kommer på, vilket kan vara värt att veta. Och enligt Eriks definition skulle fredagen mycket väl kunnat räknas som en dejt, även om jag ville kalla den ett häng. Dock kände jag av lite att jag var en "outsider". Jag vet inte varför, men jag tog inte så mycket plats som jag brukar. Inte vidare genomtänkt!
Hamnade sen på Lino (surprise, surprise!) och det var för första gången ingen hit. Vi tappade bort varandra, eller jag tappade bort mig från dem, precis efter vi kommit in genom dörren på stället och när jag återfann dem var det djupt inne i konversationer, och jag kände inte att det var läge att klampa in. Så istället gick jag ett par rundor för att hitta folk man kände att snacka med (eller folk att lära känna för den delen!), men det kändes bara konstlat på nåt sätt, så jag tog beslutet att röra mig hemåt istället. Summasummarum kan man säga att det rosa fluffet som omgärdat Lino defintivt försvinner om man inte har några "säkra kort" om var folk kommer finnas och göra. Aja, c'est la vie. Och det är väl inte alls något negativt, egentligen!

Tog hursomhaver en promenad hem, från Gamla Stan till Skanstull. Vet inte varför jag gjorde det, men just där, just då kändes det inte aktuellt att ta tunnelbanan. Det var iofs en rätt skön och uppfriskande promenad i sig, men jag njöt inte vad den eftersom jag just där och då kände mig typ ensammast i världen och tyckte rent generellt synd om mig själv (jo, jag har en viss tendens att överdriva ibland... Speciellt om jag är onykter och lite nere) och bestämde mig samtidigt att köpa mig en chokladkaka på 7Eleven och ha chokladfrossa när jag kom hem till "hemmet", men självklart lyckades jag somna (med kläder och allt på mig!) precis när jag kommit hem, så det blev inget med den saken.
Och när jag vaknade i morse, kändes inte chokladkakan särskilt spännande längre. Sparar den till morgondagens hemresa.