"Varning för Kakmonstret!"
"Varning för Kakmonstret!"
Det borde stått på min dörr, eller runt min hals eller varsomhelst de senaste dagarna. För min konsumtion av pepparkakor, kanelkubb och andra sorters kakor har seriöst gått över alla möjliga gränser man kan tänka sig.
Det började med frosseri i pepparkakor medan jag pluggade hemma hos föräldrana i söndags, under de 5 timmar jag var där och kollade på skidåkningen, skidskytte och det alpina tror jag seriöst att jag lyckades klämma i så många att ajg tror att jag tappade räkningen vid 10 stycken (fast sånt hör ju nästan julen till. Frosseriet alltså!).
Och jag tror att läget var lika "illa" under systern födelsedagsfirande på lördagsförmiddagen!
Sen hade vi dessutom ännu mer pepparkakor på styrelsemötet, där blev det minst tre stycken...
Söndagskvällen blev inte mycket bättre efter träningen.
Systern hade "presenter" till mig i form av galet mumsiga kanelkubb, som jag självklart mumsade i mig under söndagkvällen medan jag städade. Kände att jag behövde nåt för att boosta mitt humör, det är liksom inte kul att städa.
Dessutom klämde jag ett par pepparkakor och två lussekatter hemma hos CD i fredags.
Idag har saker och ting inte varit mycket bättre.
Satt och skrev på min uppsats tillsammans med Maria och Helena (som förövrigt gick åt pipsvängen, det jag skrev blev bara flum och blaj. Och det gillas inte alls!) då kaksuget slog till. En kaffe (förresten hemskt dåligt kaffe är det kaffe de säljer i CofeeShoppen på skolan! Skandal var ordet!) och en typ-choklad-karamell-nöt-någonting-kaka.
Saken är den att jag de senaste dagarna inte riktigt känt mig så fit som jag borde, och med tanke på de senaste dagarnas kak-konsumtion är det väl inte så himla konstigt.
Slutsats, jag bör egentligen inte ha kakor eller motsvarande hemma eller överhuvudtaget i närheten av mig. Jag har för svårt att hålla fingrarna borta från dem! Ibland är jag definitivt mer viljesvag än vad jag vill erkänna!
Det borde stått på min dörr, eller runt min hals eller varsomhelst de senaste dagarna. För min konsumtion av pepparkakor, kanelkubb och andra sorters kakor har seriöst gått över alla möjliga gränser man kan tänka sig.
Det började med frosseri i pepparkakor medan jag pluggade hemma hos föräldrana i söndags, under de 5 timmar jag var där och kollade på skidåkningen, skidskytte och det alpina tror jag seriöst att jag lyckades klämma i så många att ajg tror att jag tappade räkningen vid 10 stycken (fast sånt hör ju nästan julen till. Frosseriet alltså!).
Och jag tror att läget var lika "illa" under systern födelsedagsfirande på lördagsförmiddagen!
Sen hade vi dessutom ännu mer pepparkakor på styrelsemötet, där blev det minst tre stycken...
Söndagskvällen blev inte mycket bättre efter träningen.
Systern hade "presenter" till mig i form av galet mumsiga kanelkubb, som jag självklart mumsade i mig under söndagkvällen medan jag städade. Kände att jag behövde nåt för att boosta mitt humör, det är liksom inte kul att städa.
Dessutom klämde jag ett par pepparkakor och två lussekatter hemma hos CD i fredags.
Idag har saker och ting inte varit mycket bättre.
Satt och skrev på min uppsats tillsammans med Maria och Helena (som förövrigt gick åt pipsvängen, det jag skrev blev bara flum och blaj. Och det gillas inte alls!) då kaksuget slog till. En kaffe (förresten hemskt dåligt kaffe är det kaffe de säljer i CofeeShoppen på skolan! Skandal var ordet!) och en typ-choklad-karamell-nöt-någonting-kaka.
Saken är den att jag de senaste dagarna inte riktigt känt mig så fit som jag borde, och med tanke på de senaste dagarnas kak-konsumtion är det väl inte så himla konstigt.
Slutsats, jag bör egentligen inte ha kakor eller motsvarande hemma eller överhuvudtaget i närheten av mig. Jag har för svårt att hålla fingrarna borta från dem! Ibland är jag definitivt mer viljesvag än vad jag vill erkänna!
Kommentarer
Trackback