Fest på Copenhagen Pride
Det har fortsatt vara väldigt upp och ner de senaste dagarna...
Under de dåliga perioderna har jag mest känt mig ointresserad och oengagerad i mer eller mindre allt. Har inte haft någon engergi alls, speciellt när det gäller att engagera sig i jobbet (vilket samtidigt känns lite snålt mot Fredde, eftersom när jag inte känner mig motiverad hittar jag inte på grejer med honom, vilket gör att hans dagar blir lite tristare....). Fast jag har ett bra botemedel mot min brist på engagemang och motivation. Långa joggingrundor med bra musik (i detta fallet Jagged Little Pill med Alanis Morrisette. Dock "stördes" jag lite av när texterna började lite väl personliga (framför allt Perfect och Mary Jane), att hon sjöng om mitt liv, som jag kände det just där, just då. Då var det svårt att hålla tillbaka tårarna. Lite lätt pinsamt att torka tårar ur ögonvrån med man springer, men det får jag väl köpa. Hehe)
Annars avslutades den här mycket jobbtyngda veckan på ett bra sätt! Blev övertalad att följa med till Köpenhamn tillsammans med Daniel och Johan (okej, i ärlighetens namn krävdes det inte allt för mycket övertalning!), det var nån avslutningsfest av Copenhagen Pride. Milk eller nåt tror jag att dom kallade det! För min del var det en klart lyckad kväll, träffade en massa vänner och bekanta (både från Stockholm, Skåne och lite varstans!) som man inte sett på länge, gamla span och QX-kontakter. Gick väl lite för mycket pengar, och blev väl kanske lite för onykter, men det var det värt...
Sen verkar det som jag och läkarstudenter och Pride-festivaler har någon speciell koppling. Träffade ett gammalt hångel som just pluggar till läkare igår (som inledde med att dissa mig för att han trodde att jag hade glömt vem han var. Men så var verkligen inte fallet, det jag hade glömt, om något, var hur bra han såg ut! haha). Sen "hittade" jag ju en under Stockholm Pride oxå... Ska trenden hålla i sig under Malmö Pride om en månad också kanske?
Dock fanns det en stor down-point med gårdagen. Det känns lite som om lite för många rykten och misstolkningar rör sig i vänskapskretsen. Alltså grejen är som följer, en person som har pojkvän blir väldigt flörtig och framåt när han är onykter och dansar och roar sig med folk överlag när han är ute. Inget fel med det, inte i mina ögon. Fast det blir lätt problem om en kamrat till personen i fråga SMS:ar personens pojkvän och skriver saker som att personen hånglar med de han dansar med... (iofs jag ska jag inte uttala mig om det nämnda hånglet skedde eller ej, men från vad jag såg hände ingenting förutom att han var social och dansade med några nya kontakter han fick under kvällen, vilket inte alls är något negativt i mina ögon). Det känns som det är lite kaosigt just nu åtminstonne...
Tills sist kan jag bara nämna att mitt lokalsinne i Köpenhamn är sämre när jag är nykter än vad det är när jag är onykter (mitt irrande i Köpenhamn i förmiddags är bevis på det!)
Under de dåliga perioderna har jag mest känt mig ointresserad och oengagerad i mer eller mindre allt. Har inte haft någon engergi alls, speciellt när det gäller att engagera sig i jobbet (vilket samtidigt känns lite snålt mot Fredde, eftersom när jag inte känner mig motiverad hittar jag inte på grejer med honom, vilket gör att hans dagar blir lite tristare....). Fast jag har ett bra botemedel mot min brist på engagemang och motivation. Långa joggingrundor med bra musik (i detta fallet Jagged Little Pill med Alanis Morrisette. Dock "stördes" jag lite av när texterna började lite väl personliga (framför allt Perfect och Mary Jane), att hon sjöng om mitt liv, som jag kände det just där, just då. Då var det svårt att hålla tillbaka tårarna. Lite lätt pinsamt att torka tårar ur ögonvrån med man springer, men det får jag väl köpa. Hehe)
Annars avslutades den här mycket jobbtyngda veckan på ett bra sätt! Blev övertalad att följa med till Köpenhamn tillsammans med Daniel och Johan (okej, i ärlighetens namn krävdes det inte allt för mycket övertalning!), det var nån avslutningsfest av Copenhagen Pride. Milk eller nåt tror jag att dom kallade det! För min del var det en klart lyckad kväll, träffade en massa vänner och bekanta (både från Stockholm, Skåne och lite varstans!) som man inte sett på länge, gamla span och QX-kontakter. Gick väl lite för mycket pengar, och blev väl kanske lite för onykter, men det var det värt...
Sen verkar det som jag och läkarstudenter och Pride-festivaler har någon speciell koppling. Träffade ett gammalt hångel som just pluggar till läkare igår (som inledde med att dissa mig för att han trodde att jag hade glömt vem han var. Men så var verkligen inte fallet, det jag hade glömt, om något, var hur bra han såg ut! haha). Sen "hittade" jag ju en under Stockholm Pride oxå... Ska trenden hålla i sig under Malmö Pride om en månad också kanske?
Dock fanns det en stor down-point med gårdagen. Det känns lite som om lite för många rykten och misstolkningar rör sig i vänskapskretsen. Alltså grejen är som följer, en person som har pojkvän blir väldigt flörtig och framåt när han är onykter och dansar och roar sig med folk överlag när han är ute. Inget fel med det, inte i mina ögon. Fast det blir lätt problem om en kamrat till personen i fråga SMS:ar personens pojkvän och skriver saker som att personen hånglar med de han dansar med... (iofs jag ska jag inte uttala mig om det nämnda hånglet skedde eller ej, men från vad jag såg hände ingenting förutom att han var social och dansade med några nya kontakter han fick under kvällen, vilket inte alls är något negativt i mina ögon). Det känns som det är lite kaosigt just nu åtminstonne...
Tills sist kan jag bara nämna att mitt lokalsinne i Köpenhamn är sämre när jag är nykter än vad det är när jag är onykter (mitt irrande i Köpenhamn i förmiddags är bevis på det!)
Kommentarer
Postat av: Lauritsgina
Hi, cool site. What CMS is it?
Trackback