Jag tror jag är lite kär. Igen!
En sak som har slagit med den senaste veckan är att många (okej, det handlar om två personer. Men det är mer än vad det brukar!) har kommenterat mina armar. Testade ett linne hos Gittan i tordags och hon sa att "Oj, du har börjat få riktigt snygga armar" (vilket gjorde att jag flexade lite extra och hon började skratta. Töntvarning? Jomenvisst! Det bjuder jag på.) och ungefär samma sak hände i fredagskväll när Andreas kom med kommentaren "...och du tränar fortfarande kickboxning" med en nick och kläm på överarmen... Fast jag klagar inte. Det är ju värsta ego-boosten, vilket aldrig är fel... Får mig att bli motiverad att fortsätta träna. Att boosta egot är alltid bra! Ha ha
Sen verkar folk vilja få upp mig till Stockholm. Satt på MSN igårkväll och en kompis som är i huvudstaden just nu försökte med alla medel möjliga få upp mig för att festa ikväll. Visst, det skulle varit hur nice som helst att ta en blixtvisit, men det fanns inga passande biljetter eller så var dom för dyra. Men det kommer fler chanser. Min plan är ju att spendera en hel del tid i sommar i huvudstaden, ska ordna mitt schema så det blir så. Så de som vill ha upp mig kommer säkerligen få som dem vill! Sen var det en annan kille som krasst konstaterade "...jag MÅSTE få träffa dig". Jo, tack för den du. *ler*
Ikväll jag ut, fast allt verkar vara dött en söndag. Det får mig att önska att man bodde i Stockholm. Jag säger bara Patricia, det var för länge sen senast!
Hej, diskuterade kändiskap med en vän över MSN bara minutrarna sedan, googlade för första gången på evigheter mitt namn och såg det här. Det är lite väl sent men - tackar, det uppskattas! Jag ler än idag 2008 (trots rakat hår) när folk känner igen mig, den serien var en givande upplevelse för alla deltagarna och många minnen som aldrig kommer att glömmas.
Om mitt tal:
Jag vet inte hur det började. Jag hade en ordentligt bra lärare i Svenska när jag provade på en termin Komvux, MvG++ i både SvA och B, han uppmuntrade mig och jag gick igång bra från hans feedback, Komvux-studierna överhvudtaget och gjorde mitt bästa och blev bara bättre.
På något vis fortsatte jag i den banan över 2005, 2006, nu 2008 är det bara värre. Mitt språkbruk uppskattas men allt som ofta behöver folk fråga. Det är inte bara yngre grupper utan även 50-60 åriga medicinska arbetare, men det goda väger över det onda.
Tal-mentor? Hm. Du får gärna maila mig med exempel på hur du pratar till vardags så kan jag ta en titt. Jag frilansade 2007-2008 som radiopratare, har flera gånger fått höra att jag låter precis som Göran Persson, och någon som skulle passa som rå sarkastisk-men-seriös deltagare i Parlamentet eventuellt någon speciell form av standup comedy.
Det vore grymt med vuxenpoäng om jag ordnade ett seminarie om att tala på mitt vis.